May 2008 Archives

Dore-programmet för att behandla dyslexi har beskrivits som en "mirakelkur" som innebär fysiska övningar två gånger om dagen som syftar till att träna upp nervbanor i hjärnan. Humbug säger de som vet något om hur hjärnan fungerar. Förra veckan skrev Ben Goldacre i The Guardian om hur media i Storbritannien dock gärna agerat språkrör åt företaget och de kändisar som förespråkar programmet, bl.a. i reklamfilmer. F.d. patienter och forskare har hotats med stämningar av företaget, som nu turligen nog har gått i konkurs.

Idag skriver Goldacre om hur det var bloggar som istället följt Dores förehavanden, utan något som helst genomslag i vanlig media.

Exempel 1:

Gimpyblog broke the news internationally of Dore going bust, following up a comment from a Dore employee. Back in January, he published a detailed analysis of the Dore accounts, flagging up serious concerns about their viability even then. The mainstream media continued to encourage parents to put their money into the "miracle cure".
Exempel 2:

Jon from the blog Holfordwatch performed an amusing experiment in 2007 when Dorothy Bishop, professor of developmental neuropsychology in Oxford, published a paper compiling the concerns about Dore's "research base" in the Journal of Paediatrics and Child Health. He contacted newspapers who had carried flattering coverage of Dore, including the Daily Mail, Manchester Evening News, Guardian, Times and Telegraph. "I really thought - by putting so much time into this - I would persuade at least some of the papers I spoke to to run the story. [But] the only response I've had is an 'out of office' autoreply.
Australiensiska antropologen Greg Downey hos Culture Matters ger lite bra bakgrund till historien om den isolerade ursprungsbefolkningen i Peru-Brasilien. Att de verkar lite fientligt inställda kan ha sina förklaringar:

One of the reasons these groups are attracting attention is that they are under pressure, especially on the Peruvian side of the border, not only from the usual suspects (miners, loggers, and ranchers), but also from a French petroleum company that wants to drill in the area. Why can't we go with that story: protecting the environment, wildlife, and the local people's ways of life against the shattering impact of wreckless resource extraction to feed petroleum addiction? Why do we have to stoop to the whole 'they think the plane is a giant bird or spirit' and 'their way of life was unchanged for 10,000 years' cannard?


greenfield.jpgSänkningar av böcker som hade kunnat vara intressanta:

Först The Dumbest Generation: How the Digital Age Stupefies Young Americans and Jeopardizes Our Future (Or, Don't Trust Anyone Under 30) av Mark Bauerlein, i Newsweek:

We think that even English professors should respect the difference between correlation and causation: just because ignorance of big lakes and oratorios got worse when the digital age dawned doesn't mean that the latter caused the former. To establish that, you need data. Alas, there isn't much. The ideal experiment is hard to pull off: to study the effect of digital technology on cognitive processing in a rigorous way, you must randomly assign groups of young people to use it a lot, a little or not at all, then follow them for years. As one 19-year-old of our acquaintance said about the chances of getting teens to volunteer for the "not at all" group, "Are you out of your [deleted] mind?"
Sedan boken ID: The Quest for Identity in the 21st Century av Susan Greenfield, i en suverän artiklar om dataspelsindustrin i Prospect Magazine:

Greenfield's prose--a near-continuous train wreck of redundancies, mixed metaphors and self-contradictions ("this literally incredible concept," "an ever-changing visual image")--is perhaps the worst enemy of her attempts to persuade. This is unfortunate, because however much technophiles may snort, she is articulating widely held fears that have a basis in fact. Unlike even their immediate antecedents, the latest electronic media are at once domestic, mobile and work-related, blurring the boundaries between these spaces, and video games are at their forefront, both in terms of the time users lavish on them and their ceaseless technological innovation. A generational rift has opened that is in many ways more profound than the equivalent shifts associated with radio or television: more alienating for those unfamiliar with new technologies, more immersive for those who are.


diapers.jpgHar du små barn? Har du kontrollbehov? Är du pappaledig (gissningsvis)? Då kanske Trixie Tracker kan vara något för dig. Här kan du hålla koll på ditt barns förehavanden på detaljnivå. Registrera alla sovstunder, blöjbyten, matintag, m.m., och sen dela med dig av din data till andra med kontrollbehov. Data-driven barnuppfostran.

Trixie Tracker crunches simple daily input into rich, informative charts, graphs and striking visual summaries. You can use the software to record sleep, diapers, bottles, solids, medicine, nursing, and pumping activity. When you sign up for an account, you'll choose a personal web address which will become your Trixie Tracker Site. As you start recording events you'll better understand your baby's daily patterns and needs, and you can share that information online with family and friends.
Människorna på Research Information Network i Storbritannien har gett sig på att försöka räkna ut kostnaderna för hela det vetenskapliga publiceringssystemet (1).

Fasinerande hur det obetalda arbetet för forskarnas peer-review-arbete, globalt sett, är ca 22.5 miljarder svenska kronor. Seriös altruism.

Times Higher Education
skriver:

The assessment of peer-review costs is part of an attempt to provide - for the first time - a picture of the costs of the entire scholarly communications system, from the production of research outputs to the reading of them, focusing on their publication, distribution and access.

The study estimates that the global cost of undertaking and communicating the results of research reported in journal articles is £175 billion a year, made up of £116 billion for the costs of the research itself and £25 billion for publication, distribution and access to the articles (which includes the hidden costs of peer review) and £34 billion for reading them.


(1) "Activities, costs and funding flows in scholarly communications", maj 2008.
Diskussioner om patientjournaler på nätet handlar alltid om personlig integritet och säkerhet (t.ex. i fallet Google Health), men tänk om man vänder på tänket istället. Sociala nätverkstjänsten PatientsLikeMe har som affärsidé att vända ut och in på patientjournalen för att se vad som händer. (När jag reggade mig där, för att se hur det fungerade, fick jag tyvärr ljuga om att jag led av depression, vilket aldrig är kul). Som tjänst verkar den vara mycket väldgjord, och data-driven, på så sätt att allting kvantifieras: doser av läkemedel, känslor över tid, terapitimmar, osv.

Man har nu skrivit en artikel (1) om hur deras användare ser på det här med att dela med sig av sina sjukdomsdata och vad man tycker värdet med det är. Man har analyserat kommenterar gjorde på användarnas profiler för att utröna vad man finner vara värdet med öppenheten (vilket också är namnet på företagets blogg, "The Value of Openness").

Från slutsatsen:

Few studies examine the use of personal health information by patients themselves. This project suggests how patients who choose to explicitly share health data within a community may benefit from the process, helping them engage in dialogues that may inform disease self-management. We recommend that future designs make each patient's health information as clear as possible, automate matching of people with similar conditions and using similar treatments, and integrate data into online platforms for health conversations.
Läs mer om slutsatserna.

En av inkomstkällorna för PatientsLikeMe verkar bl.a. vara att låta läkemedelsbolag, och användarna, att få första tjing på bl.a. kliniska prövningar.

(1) Jeana H Frost & Michael P. Massagli, "Social Uses of Personal Health Information Within PatientsLikeMe, an Online Patient Community: What Can Happen When Patients Have Access to One Another's Data", Journal of Medical Internet Research 2008 (May 27); 10(3):e15.

(Medicine 2.0 är förresten en konferens i Toronto, 4-5 september).
fitwatch.jpgI Storbritannien finns det tydligen något som heter Forward Intelligence Teams, och som är poliser som har till uppgift till att bl.a. hålla koll på stora folkmassor, t.ex. fotbollshuliganer eller politiska demonstrationer. Det sker bl.a. genom att fotografer, filma och ta upp ljud från demonstrationer, mest i avskräckande syfte om jag förstår det rätt.

Fit watch vänder sina kameror mot dom:

Fit Watch are a fluid group of people who have come together to resist and oppose the tactics of the Forward Intelligence Teams (cops who harass protesters). (...)

We aim to make it harder for them to photograph and intimidate us by getting in the way of their cameras, taking photos and publishing as much information as we can about them on our blog.
(via: Ideal Government)

Uppdatering: bild från kiku's.



Jag orkar inte följa upp det där inlägget om de påstådda bevisen för extra-jordligt liv, så du får titta på de här bilderna på argsinta krigare i regnskogen i gränslandet mellan Peru och Brasilien. Jag väntar på dementin.

Uppdatering: grr, boing boingd.
Jag läste precis om Cormac McCarthys bok The Road i den där Chabon-boken, post-apokalyptisk dystopilitteratur som jag helt missat (Pulitzer-pris vinnare och allt; köpte idag), och ser idag att man just har avslutat filmandet av boken och att filmen ska stå klar i november (Charlize Theron, Viggo Mortensen och "Omar" från The Wire bl.a.).

New York Times skriver:

Cormac McCarthy's Pulitzer Prize-winning novel, "The Road," takes place in a world that, because of some unexplained catastrophe, has just about ended. The sky is gray, the rivers are black, and color is just a memory. The landscape is covered in ash, with soot falling perpetually from the air. The cities are blasted and abandoned. The roads are littered with corpses either charred or melted, their dreams, Mr. McCarthy writes, "ensepulchred within their crozzled hearts."
Freakonomics-bloggen förundras över de akademiska vanorna i Sverige (vid  Institute for International Economic Studies):

The rhythm of one's workday here is also quite unique. Anytime after 11:30 a.m., someone will ring a large bell that sits at the entrance of the Institute. And when the bell tolls, the economists all head for lunch together; if the bell hasn't been rung by early afternoon, one of the staff -- concerned for the health of the economists -- will ring it to make sure we actually eat. And of course, lunchtime conversations are all about economics.

Around 3 p.m. the bell once again flushes everyone from their offices, we fuel up with espresso, and faculty and graduate students drape themselves on a series of lounges, ready for the afternoon seminar.




Att se fram emot imorgon. The Rocky Mountain News skriver:

A video that purportedly shows a living, breathing space alien will be shown to the news media Friday in Denver.

Jeff Peckman, who is pushing a ballot initiative to create an Extraterrestrial Affairs Commission in Denver to prepare the city for close encounters of the alien kind, said the video is authentic and convinced him that aliens exist.


Vad är YouNoodle?

YouNoodle is a place to discover and support the hottest early-stage companies and university innovation. We provide business competition, events, and mailing list features for real-world startup communities.
Wired Campus skriver:

The Stanford doctoral candidate who is one of YouNoodle's creators is Rebeca Hwang. According to the YouNoodle Web site, she is a chemistry and physics "Olympiad medalist" of Argentina, and was awarded a full scholarship to the Massachusetts Institute of Technology.

YouNoodle has been in beta since March 2007 at a number of universities, including Harvard University, Imperial College London, Oxford University, Stanford, and the University of California at Berkeley.


En underbar liten film om hur du signar upp för den populära japanska videotjänsten Nico Nico Douga. Bloggen Metagold (via: waxy.org) har en introduktion på engelska till detta uppenbarligen fantastiska fenomen:

The most spectacular innovation of Nico Nico Douga is the way comments are placed on Nico Nico Douga. Users of Nico Nico Douga can write directly on the moving image. They comment while they watch videos, and add the comments directly on top of the video. (...)

From a technical perspective all this is no rocket science. What makes Nico Nico Douga so special is the way this platform has taken up. Nico Nico Douga exists since little more than one year, but is by now the 6th most visited website in Japan. There are by now more the 6 million registered users, more than one million (!) uploaded videos, and more then one billion (!!) comments - and all this in the course of not more than one and a half years.

Jag undrar om det här har något med det mysko krypterade brevet att göra?

ScienceNOW skriver:

An anonymous donor has given the University of Chicago $5 million to be spent at cash-strapped Fermi National Accelerator Laboratory (Fermilab) in Batavia, Illinois. With the money, lab officials will be able to stop a rolling furlough program that since February has forced employees to take periodic unpaid leave and slashed their pay by 12.5%. The lab will still lay off roughly 140 workers, but officials also announced that those cuts would be restructured to give employees a chance to take voluntary layoffs before the involuntary ones begin.


Anne Lindén skrev i DN idag:

Vem är det som talar på nätet? Vem lyssnar? När tidningen Fokus häromdagen bjöd till seminarium om internet och demokrati var frågorna stora och öppna. Deltog gjorde bland andra Martin Jönsson, journalist tillika nyutnämnd gästprofessor på institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, Dagens Arenas redaktör Katrine Kielos, s-bloggaren Jonas Morian samt journalisten och debattören Susanna Popova.
Det visade sig alltså vara the usual suspects som pratade! Andra fick titta på.

Check out några initiativ från Graz och Amsterdam som äger rum de närmsta dagarna: PolitCamp och BarcampNLGovweb.

Vad är en BarCamp? The W säger:

BarCamp is an international network of user generated conferences -- open, participatory workshop-events, whose content is provided by participants -- often focusing on early-stage web applications, and related open source technologies, social protocols, and open data formats.
Kanske kan va nåt?


För ett år sedan skrev jag om musikaliska multi-touch-gränssnitt. Ett till exempel ovan.


Nån (slide 7) sa: "Kråkor är de nya aporna". Joshua Kleins TED-prat ovan förklarar varför.

(Rubriken? Lamt försök att slå ihop några av de senaste årens pop-science-bestsellers; en annan, inte fullt lika lam rubrik).
Ja, vad är Mr. Green? Milael Pawlo är "managing director" i alla fall.
kazasu.jpgVar det det här vi villa ha RFID i telefonen till? För att kunna handla fortare på McDonald's? Och få riktade annonskampanjer direkt i luren baserat på min köphistoria av Happy Meals?

I Japan har det lanserats ett system för "kontaktlösa kuponger" på 175 McDonald's-hak.

CScout skriver:

To join, customers must download an application to their phones and register via mobile web, allowing them to choose the coupons they like. When making their purchase at McDonalds, the coupon is redeemed by placing the phone near the RFID reader at the register, instantly adding the item to the order. To complete the order, payment can also be done using NTT Docomo's iD mobile wallet.
Jag kommer inte retrofitta. (Hej det finns en sajt som heter retrofitta.se! [jobbsäkert])



James Watson, med-upptäckare av DNA-strukturen, kommer till Karolinska Institutet på fredag för en föreläsning med titeln "Avoid Boring People", vilket också är titeln på hans senaste memoarbok (som ledde till lite kontroverser). Kl. 16:00 fredag 30/5, Lecture Hall MTC, Theorells väg 1, KI Campus Solna. Mer info.
Lite inside baseball:

En artikel (1) i senaste numret av Nature Neuroscience redovisar en liten undersökning gjord för att avgöra det faktiska läsandet (eller i alla fall nedladdandet och påföljande citering) av vetenskapliga artiklar när de citeras. Problemet med att analysera referenslistor till artiklar är att man naturligtvis inte kan avgöra huruvida en forskare faktiskt har läst de artiklar som citeras (är det möjligt?!).

"Blind citation could easily lead to increased error rates within any literature discussion, with inaccuracies reverberating significantly across disciplines", skriver man.

Efter ett litet test (på artiklar i PDF-format) från Nature Neuroscience mellan februari-december 2005) kommer man fram till att det finns en stark korrelation mellan omedelbara nedladdningar av artiklar och framtida citeringar av de samma.

These results suggest that immediate online readership, with the assumption that everyone downloading the paper is reading it, and eventual citation counts are highly correlated, casting some doubt on the potential view that manuscript citation numbers are often a product of 'reference mining' rather than a reflection of the influential science shaping an author's work.
Det är lite intressant hur man försöker mäta genomslag i den vetenskapliga litteraturen inte genom citeringar i traditionell mening, utan genom webbanalys (besök, nedladdning), precis som allting annat på webben.

Framtiden kan också behöva nya mått för att mäta inflytande:

Interestingly, as other 'Web 2.0' technologies such as blogs and paper commenting become more entrenched in the community as a way of providing feedback on papers and tracking their popularity, following reader traffic from these additional venues may provide other variables with which to calibrate citation numbers, providing a more complete picture of manuscript influence on a particular field.
Det vore riktigt coolt att genomföra en sån undersökning redan nu, mäta spridning och upptag på den "allmänna webben".

(1) "Deciphering citation statistics", Nature Neuroscience 11, 619 (2008). (Tyvärr bakom betalvägg, men Action Potential har alla detaljer).
Apropå falska nyheter: Erik Nordenankar har fått dåligt samvete och kände sig tvungen att lägga ut info om att hans gigantiska GPS-karta är en hoax. God internetmedborgare.
Frasen "ett Facebook för x" ser man nu för tiden hela tiden. Det senaste tillskottet (från min horisont) är ResearchGATE. Science 2.0 kallar man det, och det innebär i princip att du, precis som i Facebook, har din profil där du beskriver dig själv, ditt forskningsområde, dina publikationer, dina "research skills" och kan sedan haka upp med likasinnade. Referenslistor kan importeras från EndNote t.ex., till "My Library". Verkar pålitligt, alltihop. Från Tyskland.

Tidigare inlägg: SNS Watch: vetenskaplig kommunikation 2.0.
wikiPro.jpgNågra saker jag skrivit om den senaste tiden (semantisk etikettering och kollaborativt kunskapsarbete) kommer samman i och med beta-releasen av WikiProteins (fast jag vet ärligt talat inte om det är skarpt än (trodde jag skrivit om det förra gången det kom upp, för ett år sedan drygt, men tydligen inte)).

Precis som frasen "ett Facebok för x" florerar, är frasen "ett Wikipedia för x" inte helt ovanligt. WikiProteins är "ett Wikipedia för proteiner", och kombinerar wiki-liknande redigering (expert curation) med data mining. En stor mängd information om proteiner har importerats från database som PubMed, Swiss-Prot och Gene Ontology, och kopplingar har gjorts mellan begrepp. Allt går naturligtvis inte smort, så tanken är att "the community" ska hjälpa till att förbättra informationen.

Tanken är att experter (1 miljon forskare är identiferade genom analysen av det importerade datat) ska vara curators för sina "begrepp" och förfina informationen. Till skillnad från Wikipedia accepteras inga anonyma editeringar. Det är också en strikt uppdelning mellan auktoritativ data hämtad från litteraturen och databaser och alla "community edits".

Lite snabbt nu, får nog återkomma till detta, men tills vidare kan du läsa Ars Technicas uppskrivning - "First WikiProfessional project, WikiProteins, ready for beta". Min spontana tanke är att projektet låter väldigt optimistiskt.

Det finns en artikel (1; Jimmy Wales är medförfattare) som beskriver det hela också.

(1) Barend Mons et al, "Calling on a million minds for community annotation in WikiProteins", Genome Biology (ännu ej publicerad).
sigur.jpgJust släppt: en ny låt av Sigur Rós, "Gobbledigook" (titta på den makalösa videon, mycket naket, säkert för jobbet), från deras kommande album Með suð í eyrum við spilum endalaust. Den där intervjun hos NPR som gick snett är fortfarande smärtsamt rolig. Sigur Rós spelar på Way Out West i sommar.



Ah, vem minns inte när man läste Maximum Rock'n'Roll och drömde om att bo i Berkeley så att man kunde gå på 924 Gilman Street för matinéer. Ovan (en rätt trist) trailer för en kommande dokumentär om Gilman, gjord av Alternative Tentacles.

Via brooklynvegan, som också skriver att Jello Biafra firar sin femtioårsdag med ett par spelningar i San Francisco med bl.a The Melvins.
Om du är intresserad av forskningsaspekterna av det här med sociala medier och bloggar kan jag rekommendera en radda videoföreläsningar från den gångna "International Conference on Weblogs and Social Media". Data mining, sentimentanalys, psykologi och sånt.
Att hålla utkik efter imorgon: designarkiv.se. Tidskriften Arkitektur skriver:

I morgon onsdag, lanseras www.designarkiv.se - en bokstavlig guldgruva för den som intresserar sig för svensk form och design. (...) Med den nya sajten tillgängliggörs drygt 25 000 foton, skisser, texter och film ur den svenska designhistorien från 1845 till i dag.




Jag rekommenderar den här föreläsningen med Dr. John Medina, om hur hjärnan funkar och hur du kan trimma den. Bra vetenskaplig grundning av life hacking-koncept. Han har skrivit boken Brain Rules (216:- hos Bokus). Hans första hjärn-regler: fysisk träning (i synnerhet aerobics) hjälper, vilket är lite nedslående. Jag hoppas komma ikapp med de resterande elva reglerna.
smell.jpgUtställningen Design and the Elastic Mind (kolla in den sajten, fullständigt omöjlig att använda, men fin ändå) på MoMA avslutades för ett par veckor sedan. Archinect har samlat recensioner av den. Infoviz, nanotech, 3D-printing, labb-producerat kött, algoritmarkitektur, internet of things, laser-graffiti och en massa annat. Man kan bara drömma om att en utställning som den här kommer till MoMA Stockholm.

Attrappen ovan (Smell av James Auger och Jimmy Loizeau) är exempel på feromon-dating. Haka upp den till en tänkbar partner och se om era stink-profiler matchar. Funkar garanterat bättre än Parship.se, som för övrigt spammar duktigt kan jag meddela.

Gawker listar fem påhittade nyheter som alla föll för (som nog enkelt skulle kunna tiofaldigas; och hos Matt Cutts diskuteras om man ska bestraffas av the almight Google om man sprider falska stories för att vinna link juice), och ibland får man för sig att falska nyheter inte fanns innan internets och att information (i synnerhet nyheter) förr i tiden var orubblig. Men det sticker bokhistorikern Robert Darnton skönt hål på i en längre essä hos New York Review of Books - "The Library in the New Age" - som egentligen handlar om en massa annat också.

Darnton (som främst skrivit om den underjordiska litterära kulturen som ledde till den franska revolutionen, framför allt i The Forbidden Best-Sellers of Pre-Revolutionary France) exemplifierar också med påhittade nyheter som sprids på nätet, men också med sina egna erfarenheter som kriminaljournalist och intressant om hur nyheter spreds över Atlanten vid tiden för den amerikanska revolutionen i slutet på 1700-talet (rena viskleken), och han konstaterar:

Information has never been stable. That may be a truism, but it bears pondering. It could serve as a corrective to the belief that the speedup in technological change has catapulted us into a new age, in which information has spun completely out of control. I would argue that the new information technology should force us to rethink the notion of information itself. It should not be understood as if it took the form of hard facts or nuggets of reality ready to be quarried out of newspapers, archives, and libraries, but rather as messages that are constantly being reshaped in the process of transmission. Instead of firmly fixed documents, we must deal with multiple, mutable texts. By studying them skeptically on our computer screens, we can learn how to read our daily newspaper more effectively--and even how to appreciate old books.
Skitbra artikel (i alla fall för en sån som mig), kort sagt, som avslutas med en hyllning till forskningsbiblioteken och Google Books, och kommer med vettiga förslag för hur den senare skulle kunna förbättras. Kanske får anledning att skriva om det senare.

Relaterat:
» Peter Brantley hänvisar till ett e-bokskoncept från University of California @ Berkeley. Spana in videon där för ett bra exempel på vilken typ av navigationsteknik som kommer att behövas i framtida bokläsare.
Apropå två tidigare inlägg:


ReadWriteWeb skriver om Faviki, som gör båda dom sakerna: erbjuder semantisk etikettering och använder Wikipedia (via DBpedia) som kunskapsbas (se Lorcan Dempsey om behovet av "adresserbara kunskapsbaser").

Faviki är som vilken social bokmärkestjänst som helst men med den funktionaliteten att man föreslår etiketter (med hjälp av type ahead) som ska användas och hur termerna sedan avgörs (resolves) utifrån strukturen och överenskommelserna i Wikipedia.

faviki.jpgRRW skriver:

Because Faviki uses structured tagging, there is more that can be learned about a particular tag, its properties, and its connections to other tags. The system will automatically know what tags belong together and how they relate to others.
Nu vet jag inte om Wikipedia är den bästa källan att använda för att avgöra tvetydighet eller språkbruk, men det är fortfarande ett trevligt proof-of-concept (och exakt samma idé som EntityDescriber realiserar på vetenskapligt material). Vad jag kan se ger inte heller Faviki några förslag på etiketter som ska användas baserat på innehållet på den sida som är aktuell, utan är fortfarande beroende av användarens aktivitet. Vi lär få se mer av sånt här i framtiden.

Uppdatering: Ben Good listar förresten några andra tjänster som ägnar sig åt semantisk etikettering, t.ex. ZigTag och Fuzzzy.



Det finns en blogg som heter Markup.se som drivs av Jonas Sandström. Där får du IT-nyheter och har inget med mig att göra, trots de snarlika namnen. Det skedde ett litet missförstånd om det hos Internetbrus idag. It's all good!
Det här är ett par bra anledningar att åka till Amsterdam i september:

Europe's Fourth Information Architecture Summit, 26-27 september: "This year we will explore the theme of "Redrawing the Map", both between countries and online - from forging new international alliances to adapting traditional deliverables to the needs of a Web 2.0 world."

PICNIK, 24-26 september: Lite Reboot-känsla över den här, med talare som Clay Shirky, Esther Dyson, Adam Greenfield och Linda Stone.  Temat är "Collaborative Creativity".


Det finns presentationer och video att titta på från Eduserv Foundation Symposium 2008, som ägde rum 8 maj och som försökte besvara frågan "what do current Web trends tell us about the future of ICT provision for learners and researchers?".

Särskilt intressant är kanske presentationerna om The Guardians och BBCs arbete med sociala medier.
Det sägs att NASAs Phoenix-farkost ska landa på Mars ikväll, själv vet jag inte riktigt när (här kan man det hela live i alla fall).

I sedvanlig kulturkolonialistisk anda har man skickat med en liten DVD med sånt som framtida Mars-medborgare kan komma att ha nytta av. The Planetary Society skickar "Visions of Mars", med inspelade hälsningar från jordbor, lite konstverk och "klassiska radioprogram" med Mars-tema, och framför allt en serie litterära verk där Mars figurerar, bl.a. av Arthur C. Clark, J.G. Ballard, H.G. Wells och Philip K. Dick. De kommer att fråga sig vad det var med jordborna och deras initialer.
Fritt socialt etiketterande och folksonomier som vi känner det från del.icio.us och Flickr är gott mos vet vi. Det är suveränt för att personligt organisera information, för att aggregera hur en viss grupp människor faktiskt använder språket för att beskriva saker och finna implicita kopplingar mellan saker som man kanske inte kände till.

Men ibland vill man erbjuda möjligheten att använda en kontrollerad vokabulär när man ska etikettera informationsresurser, mest för att undvika tvetydighet (eftersom termer kan beskrivas och förklaras) och för att få mer precision.

Lite tekniskt, men hos Nascent beskriver Ben Good en sån metod (EntityDescriber kallad)som används hos den sociala bokmärkestjänsten Connotea. Man har förstärkt det fria "sociala etiketterandet" med vad man kallar "semantisk etikettering" genom att förse användarna med färdiga och etablerade vokabulärer (som MeSH och Gene Ontology; de serveras dessutom från Freebase) att välja termer från.

Our approach is simple, provide the users of social tagging services with a way to use terms from controlled vocabularies, which we call 'semantic tags', as easily as they now use tags created by themselves. In principle, this could allow for much better organization of tagged collections through the inference and disambiguation made possible by the semantic tags.      
Nature Publishing Group berättade i veckan att man numera har försett alla sina artiklar semantisk metadata i form av META-taggar enligt standarderna Dublin Core, PRISM och enligt någon Google-standard som jag är lite oklar över. Så här kan det se ut med DC-data för en specifik artikel:

<link title="schema(DC)" rel="schema.dc" href="http://purl.org/dc/elements/1.1/" />
<meta name="dc.publisher" content="Nature Publishing Group" />
<meta name="dc.language" content="en" />
<meta name="dc.rights" content="&#169; 2008 Nature Publishing Group" />
<meta name="dc.title" content="Crystal structure of squid rhodopsin" />
<meta name="dc.creator" content="Midori Murakami" />
<meta name="dc.creator" content="Tsutomu Kouyama" />
<meta name="dc.identifier" content="doi:10.1038/nature06925" />
Och så här för data för citeringar, som kan ätas av tjänster som Zotero och Connotea:

<meta name="citation_journal_title" content="Nature" />
<meta name="citation_publisher" content="Nature Publishing Group" />
<meta name="citation_authors" content="Paul Schenk, Isamu Matsuyama, Francis Nimmo" />
<meta name="citation_title" content="True polar wander on Europa from global-scale small-circle depressions" />
<meta name="citation_volume" content="453" />
<meta name="citation_issue" content="7193" />
<meta name="citation_firstpage" content="368" />
<meta name="citation_doi" content="doi:10.1038/nature06911" />
Inget som vanliga sökmotorer bryr sig om, men väldigt användbart för tjänster som vill aggregera den här typen av information på ett strukturerat sätt, och som gör det mycket lättare än med tidigare screen scraping-metoder.

Flags and Lollipops berättar också att man förser artiklar med information enligt Natures egen Open Text Mining Intitiative-standard för fulltext-indexering (om man har tillgång) och för text mining-ändamål.


Kicka upp den här i fullskärmsläge. Konstnären heter BLU, konstverket heter MUTO, inspelat och målat i Buenos Aires och Baden (var?).
Jag skrev om "kognitions-förhöjande" droger tidigare. The Economist refererar en ny rapport (1) från The Academy of Medical Science i Storbritannien som bl.a. förutspår vilka typer av droger som kommer att finnas tillgängliga i framtiden för att öka din tankeförmåga (men som egentligen är till för att behandla sjukdomar, som Alzheimer t.ex.).

Mind-expansion may soon, therefore, become big business. Even though the drugs have been developed to treat disease, it will be hard to prevent their use by the healthy. Nor, if they are without bad side-effects, is there much reason to. And if that is so, there may be a very positive side-effect on the profits of their makers.

(1) "Brain Science, Addiction and Drugs" (PDF), maj 2008.

X vs Y

| Kommentarer ()
Radar Online har en skön fram-och-tillbaka mellan förespråkare för Gen X respektive Gen Y. Robert Lanham säger som det är om Millennials: bortskämda av sina Baby Boomer-föräldrar (och numera Baby Boomer-chefer), kändiskåta och som egentligen rider på den ironiska generationens framgångar.

Han går tillbaka till Time Magazine-artikeln från 1990 ("Twentysomethings") där Generation X definierades, och visar hur lite kärlek vi faktiskt fått, medan alla mediautlopp idag fullkomligen älskar kidsen födda från och med 1983.

Det är dags för vår generation att slå tillbaka. Här är några orsaker varför:

We're fucking hot:
 
We were the first bloggers. We created rap music. Silicon Valley. McSweeney's. Indie rock.

And we are the Internet generation. We founded Google. Wikipedia. DailyKos. Gawker. Meet-Up. MySpace. Ebay. YouTube.


We're not slackers. We are Tiger Woods, Snoop Dogg, Parker Posey, Tina Fey, Johnny Depp, Michael Jordan, Dr. Dre and Lance Armstrong, to name a few.

You've earned your retirement, boomers. So rest assured that your babies are in good hands as you go. As a member of the nowhere generation, now come of age, I'm proud to announce that our time has arrived. We may not be the next Greatest Generation, but we're pretty good at calling bullshit.

En Alex Pareene svarar sedan, men det bryr vi oss inte om.

Kollegor tipsade om en artikel (1; tyvärr bakom betalvägg) där föreställningen om "digital natives" och "the net generation" ifrågasätts:

The paper presents and questions the main claims made about digital natives and analyses the nature of the debate itself. We argue that rather than being empirically and theoretically informed, the debate can be likened to an academic form of a 'moral panic'. We propose that a more measured and disinterested approach is now required to investigate 'digital natives' and their implications for education.
(1) Sue Bennett et al, "The 'digital natives' debate: A critical review of the evidence", British Journal of Educational Technology, 2008.
finbok.jpgMänniskor som jag ska ska inte gå in i boklådor som Hedengrens. Kom ut med makalöst fina "Maps & Legends" av Michael Chabon, en serie essäer om litteratur och annat samlade från diverse tidskrifter. Mer bilder på omslaget hittar du hos design:related. Design: Jordan Crane.



Stereogum har postat två låtar från Ratatats kommande album LP3. Först "Schiller" och nu "Mirando" (video ovan). Som vanligt egensinnig dansant pop.
future.jpgI Cory Doctorows Little Brother (nej, du blir inte av med de här inläggen) fungerar Treasure Island i San Francisco som ett tillfälligt fängelse för att husera misstänkta terrorister, upprättat av Department of Homeland Security efter att staden drabbats av en terror-attack i stil med 11:e september. Gitmo-on-the-Bay kallas den kärvänligt, och här utsätts hjälten i boken för synnerligen ångestframkallande waterboarding-tortyr.

På den verkliga Treasure Island äger det 20-21 september i år rum en skön musikfestival med flera av dina favoritartister, Hot Chip, Justice, Vampire Weekende, John Vanderslice, m.fl.

Webbplatsen för festivalen har en suverän essä om historien bakom Treasure Island, en fullständigt artificiell ö som skapades för att husera världsutställningen 1939 och sedan förvandlades till marinbas under andra världskriget. Förra året köpte staden tillbaka ön från marinen och ön kommer nu att förvandlas till en ny stadsdel (se bilden).


Jag är ingen WoW:are, så jag förstår inte detaljerna i detta, men ser ändå att det är ett intressant exempel på hur gatan uppfinner sätt att rädda samhället när makthavarna står handfallna.

Man har funnit ett sätt (som kanske redan är utmanövrerat av Blizzard) i WoW att döda spam bots som erbjuder guld, ett sätt som dock strider mot WoWs EULA om jag förstår det rätt. Ont bekämpas med ont.

Läs mer hos Massively och Terra Nova.

Också: Add-Art är en Firefox-plugin som byter ut annonser mot konst.
The Economist skriver lite grann om datacentrens geografi (apropå ett tidigare inlägg om Googles datafabrik i The Dalles):

The criteria that companies use to pick a site keep evolving, says Mike Manos, Microsoft's director of data centres. His team feeds 35 sets of data into an electronic "heat" map of the world. With colours that range from green to red, it shows where conditions are favourable and which places should be avoided. And Microsoft needs a lot of choice: if a new service suddenly becomes popular, it needs to be able to increase computing capacity quickly. That is also why it uses shipping containers pre-loaded with up to 2,000 servers, which can be up and running within hours. In the firm's Chicago data centre, over 200 such containers will populate an entire floor.
nytcover.jpgJag vet inte om jag rekommenderar dig att läsa Emily Gould själv-biografiska berättelse om livet som elit-bloggare i helgens New York Times Sunday Magazine - "Exposed". Den är extremt närsynt, pinsamt pubertal, men ändå kastar den nån slags ljus över det här med den personliga investeringen i att skriva på internet.

Gould skrev/skriver om sig själv, sina vänner och kärleksbekymmer i Emily Magazine, brände ut sig som skvallerbloggare hos Gawker och blev en visare människa och fick ett mer hälsosamt förhållande till att "överdela", men bestämde sig ändå att skriva en berättelse om sitt "överdelande"-beroende i världens mest cirkulerade tidning.

Columbia Journalism Review är upprörda:

There's much to criticize in all this. The piece itself is (surprisingly, given its snark-bred author and its premise/promise of "oversharing") terrifically dull; it tacitly glorifies a woman whose career has been catapulted by her capacity for cruelty; it could almost implode under the weight of its own heavily varnished solipsism.
New York Times skrattar naturligtvis hela vägen till banken.
Nicklas Lundblad har idag en understreckare i Svenska Dagbladet (ej på nätet än; länk kommer) om Jonathan Zittrains bok The Future of the Internet - And How to Stop It, som jag nämnde häromdagen.

Hur ska internets räddas?

Endast genom uppbyggnaden av en social normstruktur kan vi bevara nätet öppet och samtidigt bekämpa de avarter och hot som dyker upp.
Wikipedia ställs upp (hos Zittrain) som ett gott exempel på där användarna agerar fåraherdar på den gemensamma allmänningen, medan Digg är exemplet på hur ingen tar ansvar för hur innehåll ska produceras och överföras. Man känner att en generell teori för gott internetmedborgarskap behövs.

Det mest befriande [med Zittrains bok] är att den undersöker hur tekniken faktiskt används, och vågar blanda in moral och normer i diskussionen om nätets framtid. Och Zittrains slutsatser är provokativa: de antyder att i stället för att hitta tekniska lösningar eller hårdföra rättsliga insatser mot problemen på intenet, så är kanske enda vägen framåt att förhandla fram sociala normer och identiteter som användarna kan acceptera - en förhandling som bara kan skadas av en övertro på teknik och polis.

Nicklas, som chef för government affairs hos Google i norra Europa, svarade också nyligen på frågor från det som kärvänligt kallas "Jaikububblan", och du kan läsa svaren från honom (och från Googles Sverige-chef Stina Honkamaa) hos Fredrik Wass.


Jag har ju gått runt och sjungit den här i huvudet och verkligen intalat mig att den handlar om evig kärlek (och inbillat mig själv att det existerar), och så går man och förstör det med den här videon. Diss-illusion. Grrr! Band of Horses, "No One's Gonna Love You".

BFF!

| Kommentarer ()
bestfriends.jpgOm du har nån gammal byracka du vet att du kommer att sakna väldigt mycket kan du delta i den auktion som BioArts International* startat hos Best Friends Again. Budgivningen startar vid 100 000 dollar (billigt nu ju!) för fem personer att få sina favorithundar klonade ("guaranteed resemblance!").

* "BioArts International is the ONLY company with both the legal rights AND the know-how to clone dogs. We guarantee health and resemblance!"

(via: Slashdot)

Peter Englund berättar om när han fastnade i en säkerhetskontroll av en alldeles för känslig sprängämnes-sniffer:

I Bagdad 2005 blev jag och min fotograf Paul en dag fasttagna i en säkerhetskontroll i Gröna zonen, just för att de funnit "spår av sprängämnen" i vår packning. Stort hallå, förstås. Den amerikanske soldat som eskorterat oss till platsen backade, blek, bakåt, samtidigt som han upprepade gånger intygade att han INTE kände oss. Ett antal tungt beväpnade civila säkerhetsvakter kom ut i den låga kvällsolen med höjda vapen och vi blev visiterade igen och igen. Den där omsvängningen i stämning var aningen läskig: det gick liksom ett litet stråk av kyla genom den ökenvarma luften, och plötsligt var man misstänkt och väldigt, väldigt ensam.
Irak, Oskarshamn, så här funkar säkerhet by rädsla.
Instructables är en hyllning till mänsklig kreativitet. Instruktioner för hur du hemma kan bygga allt mellan himmel och jord, eller bara få något att snurra, t.ex. hur man får en katt att spinna, hur man bygger en tidsmaskin, en hel del galna matrecept eller hur du gör en matta av överblivna t-shirts.

Användaren w1n5t0n, huvudpersonen i Little Brother (tjat, tjat), delar med sig av en massa tips om hur man överlever i övervakningssamhället, t.ex. hur man smälter in i en folkmassa, hur man krypterar sin GMail-post eller hur du dödar RFID-chip. Great stuff.
riseabove.jpgDavid Byrne berättar om inspelningen av ett nytt sånt där "Red Hot"-album, där inkomsterna går till AIDS-forskning. En rätt spännande line-up: Feist, Sufjan Stevens, Grizzly Bear, Sharon Jones, The Decembrists, The National, och så David Byrne och Dirty Projectors.

Dirty Projectors senaste album, Rise Above, är ju en fantastisk kreation, en "omtolkning" av Black Flags urladdning Damaged, men som inte låter som något annat (och framför allt inte som Black Flags version). Att höra raderna "This / fucking city / is run by pigs! / They take away the rights / from all the kids" (Police Story) över en akustisk gitarr, lite blås, en kör och med Dave Longstreths inspirerade röst (att jämföra med Henry Rollins) är inget annat än fantastiskt. En hel del kvasi-västafrikanska toner som du lärt känna det från band som Vampire Weekend och Yeasayer, och en hel del bara konstiga melodier och rytmer. Go get it.

David Byrne skriver:

Their music has familiar elements, yet often sounds like pop music by someone who has read about the form, but never heard it, and then handed the essential building blocks to make some songs. (...)

But the band's music remains completely strange and oddly familiar at the same time. I'd been told more than once that we should all work together, and it seems the suggestion was fated to be realized.
Jag lever upp till min ålder hos di.se:

Att bloggsfären skulle domineras av shopping- och modebloggar var inget som bibliotekarien Erik Stattin, en av pionjärerna i den svenska bloggkulturen, hade väntat sig. Han startade sin blogg Mymarkup redan 2001 och för några år sedan räknades den som en av de viktigaste i Sverige.

"Det är tråkigt, men framför allt konstigt att modebloggarna har så många läsare. Det finns många genrer som borde kunna få minst lika mycket uppmärksamhet. Men unga tjejer är så mycket ute på nätet. Sedan är ju pr-byråerna och modeföretagen skickliga på att marknadsföra sig i den här världen", säger han.
(Tack Bloggkommentatorerna, för pekaren och era omtänksamma ord! Mitt tips: läs några demokrati-klassiker, lite Alexis de Tocqueville, lite Tom Paine, lite Habermas).


Förlåt att jag snor grejer direkt från Kottke, men den här detaljen från ett inlägg hos Harvard Business Online, om det innovativa guguskoförsäljarföretaget Zappos är värt att lyfta fram, om hur man ser till att få anställda som brinner för företaget:

After a week or so in this immersive experience, though, it's time for what Zappos calls "The Offer." The fast-growing company, which works hard to recruit people to join, says to its newest employees: "If you quit today, we will pay you for the amount of time you've worked, plus we will offer you a $1,000 bonus." Zappos actually bribes its new employees to quit!
Genius. Personalen twittrar på för allt vad skosulorna håller också. [via: HighTouch]


nytopen.jpgNew York Times har ju en blogg, Open, där man utvecklarna skriver om hur man använder sig av Open Source-programvara. Jag finner deras tag line fyndig. Förresten har Scoble besökt NYTs Research & Development-avdelning.

Uppdatering: nu skriver man om Times Machine,  ett wicked coolt sätt att bläddra i gamla tidningar från 1851-1922, men tyvärr bara tillgängligt för prenumeranter, vi andra får leva med lite samples. Om tekniken:

Using Amazon Web Services, Hadoop and our own code, we ingested 405,000 very large TIFF images, 3.3 million articles in SGML and 405,000 xml files mapping articles to rectangular regions in the TIFF's. This data was converted to a more web-friendly 810,000 PNG images (thumbnails and full images) and 405,000 JavaScript files -- all of it ready to be assembled into a TimesMachine. By leveraging the power of AWS and Hadoop, we were able to utilize hundreds of machines concurrently and process all the data in less than 36 hours.
Ett inlägg av Googles ansvarige för sökkvalitet, Udi Manber, i den officiella Google-bloggen, berättar att man vill bli mer öppna i att prata om hur man jobbar med att förbättra

But being completely secretive isn't ideal, and this blog post is part of a renewed effort to open up a bit more than we have in the past. We will try to periodically tell you about new things, explain old things, give advice, spread news, and engage in conversations.
Det återstår att se vad denna öppenhet består i. Man är jäkligt duktiga på Google att prata om sånt som alla redan vet tycker jag. Men det där lilla inlägget om hur gruppen för sökkvalitet jobbar, som rimligtvis måste vara det viktigaste jobbet hos sök-jätten, säger ändå en hel del om komplexiteten att vara hela världens utombords-hjärna: skruva på rankningsalgoritmerna, konstant utvärdering av sökresultatens kvalitet (450 förbättringar gjorde under 2007), gränssnittsfrågor, internationalisering och spam-bekämpning. Amazing stuff.
seriouswiki.jpgVem hade trott att det här med wikis var så avancerat? I en artikel (1) av ett par tyska forskare tar man hjälp av Niklas Luhmann och Jean Piaget för att försöka förstå vad det egentligen är som sker, socialt och kognitivt, när människor samarbetar kring att bygga kunskap med hjälp av wiki-teknologi (Wikipedia används som exempel).

Following Piaget's model of equilibration we propose that people engage in knowledge building by contributing new information to wikis and by restructuring existing articles because of cognitive conflicts5. Using Luhmann's theory, this conflict can be described as irritation. We propose that when people work with a wiki they have to see if their own individual knowledge matches with the information the wiki provides. This matching process can lead to different results: If people feel that the wiki's information is congruent to their individual knowledge then there is no need for equilibration and people do not accommodate or assimilate, either internally nor externally. In contrast, if people feel that the wiki's information differs from their own knowledge, there is a need for equilibration, which people can satisfy by processes of internal or external assimilation or accommodation.

(1) Ulrike Cress & Joachim Kimmerle, "A systemic and cognitive view on collaborative knowledge building with wikis", International Journal of Computer-Supported Collaborative Learning, publicerad online 10 januari 2008.



När jag postade den där elaka Hilary slash Hitler-videon fattade jag inte att det var värsta memet att remixa just det där klippet från Der Untergang. Laughing Squid har en radda varianter, och ovan har du en med meta-tema.

fnalcodelettersmall.jpgFör ett år sedan fick Fermilab ett mystiskt brev sig tillsänt (se ovan), ett kodat budskap. Med hjälp av bl.a. Slashdot-horden har man nu, ett år senare, avkodat delar av brevet (också här), som lyder (de övre och nedre delarna):

FRANK SHOEMAKER WOULD CALL THIS NOISE

[...]

EMPLOYEE NUMBER BASSE SIXTEEN

Jag tror lösningen på gåtan finns i mitten-partiet, säkert någon som hittat Higgs boson.
facefck.jpgJag tänker inte be om ursäkt, men av någon anledning fick Facebook (eller förmodligen någon mindre väl vald app, men vad är skillnaden) för sig att skriva så här på alla mina kontakters väggar idag. You gott love Facefuck! Tack ni som hörde av er och gjorde mig uppmärksam på det (hänger ju aldrig i FB tyvärr). Ni andra: vi syns vid Maria Präst kl. 23.13 imorrn kväll. Tar ej kort.

Nikolaj Nyholm hos O'Reilly Radar säger:

Luis von Ahn - father of noteworthy projects like the ESP Game (a.k.a. Google's Image Labeler. Radar post) and reCAPTCHA (Radar post) - has launched Games with a Purpose, in short GWAP.

GWAP and the new games - Tag a tune, Squigl, Verbosity, and Matchin, puts von Ahn and his team at Carnegie Mellon by a wide margin at the forefront of tapping into human cycles to do jobs that computers only can solve poorly or not at all.

At FOO Camp last year von Ahn listed the main motivation for his projects as "I hate paying people to do things." Beyond the obvious chuckle such a statement releases, there is a truth hidden to it that Amazon's Mechanical Turk is no doubt feeling and that every HR department knows: people only motivated by money often do a terrible job.


snark.jpgMahendra Singh har illustrerat Lewis Carrolls The Hunting of the Snark på ett fint sätt.

Jag gillar hur Dean Allen beskriver Favrd:

FAVRD runs on a no-webcock algorithm. If you see Twitter as a venue for public relations or marketing, or as an audience eager to hear news of a post on your 'blog', or a rich hot sticky vertical, or if you consider yourself a web strategist, or if you talk earnestly about social media, or if you can read Techcrunch or listen to the Gillmor gang with a straight face, it's very unlikely the things you say on Twitter will show up here.






Den nya Hold Steady-låten, "Sequestered in Memphis". Lyssna ovan.
nabokov.jpgBara lite uppföljning på Nabokov-inlägget. Le Monde har en bild på det omtalade manuskriptet. Vanligtvis förvaras det i ett bankfack i Montreaux.

Google Health är lanserat. Google Operating System skriver:

Google Health wants to become the central place where you organize your health information and share it with people or services you trust. Since this information is very sensitive, Google takes a lot of precautions by using SSL connections and a separate privacy policy that clearly states: "You control who can access your personal health information. By default, you are the only user who can view and edit your information. If you choose to, you can share your information with others."

This is a big test of trust for Google and probably the most personal service ever offered by the company. While you can also enter your credit card information in Google Checkout, your location in iGoogle or Google Maps, personal information in orkut, Blogger and YouTube, Google Health is about your existence.
Twingly är en sökmotor för blåggar, men det vet du redan. Om det är så att du vill hjälpa dom med att testa den nya betaversionen innan en snar publik release, så kan jag bjuda in dig. Dom säger att det är spam-fritt. Skicka e-brev till adressen där ute ------------->

Give 'em hell på torsdag 22/5 mellan kl. 19-20, för då vill de stresstesta systemet.

(Jag har invites till Jaiku, Aviary och Brightkite om du skulle vara intresserad).
corylittle.jpgEn av de små roliga detaljerna i Cory Doctorows suveräna ungdomsbok (fast jag tycker du ska läsa den också, du gamle; yngre läsare gör rätt i att inte lite på personer över 25 år, som boken rekommenderar) Little Brother, är hjältinnan Anges vana att spraya hyfsat stark capsaicin-olja på sina burritos, för att få lite extra sting.

As soon as we sat down, she unrolled her burrito and took a little bottle out of her purse. It was a little stainless-steel aerosol canister that looked for all the world like a pepper-spray self-defense unit. She aimed it at her burrito's exposed guts and misted them with a fine red oily spray. I caught a whiff of it and my throat closed and my eyes watered.

"What the hell are you doing to that poor, defenseless burrito?"

She gave me a wicked smile. "I'm a spicy food addict," she said. "This is capsaicin oil in a mister."

"Capsaicin --"

"Yeah, the stuff in pepper spray. This is like pepper spray but slightly more dilute. And way more delicious. Think of it as Spicy Cajun Visine if it helps."

My eyes burned just thinking of it.

"You're kidding," I said. "You are so not going to eat that."

Her eyebrows shot up. "That sounds like a challenge, sonny. You just watch me."

She rolled the burrito up as carefully as a stoner rolling up a joint, tucking the ends in, then re-wrapping it in tinfoil. She peeled off one end and brought it up to her mouth, poised with it just before her lips.

Right up to the time she bit into it, I couldn't believe that she was going to do it. I mean, that was basically an anti-personnel weapon she'd just slathered on her dinner.

She bit into it. Chewed. Swallowed. Gave every impression of having a delicious dinner.

Nu berättar Malin Sandström att forskare (originalartikel) hittat på ett nytt sätt att mäta styrkan hos chili med hjälp av nanorör.

Forskarna testade sin metod på några olika chilisåser - i kategorin som marknadsförs med eldsflammor och döskallar, med Scovillestyrkan tryckt på etiketten - och fick god överensstämmelse. Världens starkaste chilisås, Mad Dog's Revenge, mättes till 991700 Scoville (mot uppgivna 1000000). Ett mesigt ingenting jämfört är vanlig Tabasco, som uppges ha en Scovillestyrka på 2500-5000 och enligt mätningen låg på 3995 Scoville.

Se folk äta det på DuTuben.


Outliers.gifYeah, yeah, snott rakt från Kottke, men en ny Malcolm Gladwell-bok är på gång. Outliers: Why Some People Succeed and Some Don't heter den. Utgivningsdatum 18 november säger Amazon.

Den handlar, som du kanske gissat av titeln, om varför vissa människor blir framgångsrika. Jag somnar medan jag skriver det här.

(Påminner inte omslaget väldigt mycket om det för The Long Tail?)
Årets vinnare av The Buckminster Fuller Challange är Dr. John Todd, med sitt förslag för en radikal omvandling av natur och ekonomi enligt ekologiska principer i Appalacherna [sic], där aggressiv gruvdrift dels förstört naturen, och vars slutprodukt, kol, bidragit hårt till utsläpp av koldioxid.

Så här är planen för att gå in i en post-kol-tidsålder:

  • Steg 1: "This will include the huge task of detoxifying the trillions of gallons of coal slurry that is held in reservoirs throughout the region. This will involve eco-machines designed to render the material harmless to the environment and local inhabitants as well as to create beneficial products from the treated slurry solids."

  • Steg 2: "This will include a regional reforestation initiative, which has already been researched and is in the planning phase. It involves new forests, agro-forests and planting short rotation, fast growing woody crops for biomass production for subsequent conversion into fuels and other energy sources."

  • Steg 3: "Coal can be replaced with renewable sources of energy. Already suitable Appalachian wind sites have been discovered that can provide competitive sources of energy. [...] [I]f it is paired with another renewable energy source like woody biomass from willows and poplars, a viable energy system can be developed."

  • Steg 4: Folket äger landet.
Läs hela det vinnande projektförslaget (PDF).

Vinnande förslag ska följa Trimtab-principen. Buckminster-citat:

"Something hit me very hard once, thinking about what one little man could do. Think of the Queen Mary -- the whole ship goes by and then comes the rudder. And there's a tiny thing at the edge of the rudder called a trimtab.

It's a miniature rudder. Just moving the little trim tab builds a low pressure that pulls the rudder around. Takes almost no effort at all. So I said that the little individual can be a trimtab. Society thinks it's going right by you, that it's left you altogether. But if you're doing dynamic things mentally, the fact is that you can just put your foot out like that and the whole big ship of state is going to go.

So I said, call me Trimtab."
scarlettj.jpgThe cred meisters på Pitchfork ger Scarlett 5.5:

Ultimately, her ambitions prove more musical than professional, and her willingness to make herself a secondary player here-- behind Waits, Sitek, and TV on the Radio-- makes the whole enterprise seem like a lark, an anti-vanity project. There are no tacky pronouncements of stars-are-just-like-you realness here, no statements about herself or her celebrity or really anything at all. The only thing we've learned about her is that she really, really like Tom Waits. That's more than enough to avoid catastrophe, but not quite enough to make Anywhere I Lay My Head much more than a curio.
Uppdatering: Sonic ger den fem.
Några grejer att hålla koll på bara, inom området SNS:er för vetenskaplig kommunikation:

  • SciLink - "...is an online community with the goal of helping you to discover scientists, authors, and relationships. SciLink's network of 106,264,967 relationships is built by mining scientific data that exist on the web. Our databases currently contain over 5.8 million scientists and 14 million articles." Håller hus i Cambridge, Massachusetts.

  • Laboratree - "A place conducive to experimentation, investigation, observation, collaboration, and anything related to science." Utvecklas av Indiana University School of Medicine Bioinformatics Core.

  • Ologeez! - "...is about providing academic researchers and professionals with the tools needed to connect, share, and learn about their fields. A unique blend of citation recommendations, search tools, collaborative groups and more has been developed to meet this goal."

  • Taverna - "Effectively Taverna allows a biologist or bioinformatician with limited computing background and limited technical resources and support to construct highly complex analyses over public and private data and computational resources, all from a standard PC, UNIX box or Apple computer. The screenshot below shows the workbench in action running an example workflow." Inte så värst seriöst, utvecklas av en doktorand vid Stanford.

    Relaterat: myExperiment.
Tidigare omnämnt: BiomedExperts.

Relaterat: PatientsLikeMe (bakgrundsartikel i New York Times). Längre inlägg om detta senare.
Jag hyllade ju Nicholson Bakers artikel om Wikipedia häromsistens. Men att skriva en faktabok om ett seriöst ämne enligt Wikipedia- och bloggmodellen funkar inget vidare, menar Anne Applebaum, som recenserar Bakers senaste bok Human Smoke: The Beginnings of World War II, the End of Civilization i The New Republic.

Mäktig avslutning (lite långt):

Human Smoke, in other words, is not a conscientious pacifist tract. It is not a clever contribution to today's debate on warfare, and it does not add anything to what we know about World War II. It is a cheerful contribution to the movement against scholarship--a movement which has advanced so far, in fact, that I fully expect these observations, too, to be condemned as "elitism." As one who does contribute (it's pathetic, I know) to the mainstream media on a regular basis, I know that any author who expresses a sliver of doubt about the wisdom of amateurs risks bringing down a torrent of recrimination and insult upon his head. But if we have arrived at the point where a solemn and excited individual can cobble together anecdotes from old newspapers and Nazi diaries, and write them up in the completely contextless manner of blog posts, and suggest that he has composed a serious critique of America's decision to enter World War II, and then receive praise from respected reviewers in distinguished publications, then maybe it is time to say: Stop.
Kritiken är en variant på "Vem skulle du vilja se opererade din hjärna? En utbildad hjärnkirurg eller en person som har lärt sig hjärnkirurgi genom att läsa Wikipedia".


zittrain_thumb.jpgJonathan Zittrains bok The Future of the Internet - And How To Stop It verkar tänkvärd. Zittrain är professor vid Oxford Internet Institute vid Oxford University och argumenterar i boken för att vi står inför ett val mellan vad han kallar ett "generativt" nät och ett "tjudrat" nät, där det förra innebär öppenhet, kreativitet, end-to-end - ungefär så som vi har haft det hittils, medan det senare innebär slutenhet, överdrivet säkerhetstänk och produkter och prylar som erbjuder "walled gardens" för sina användare (ofta som ett svar på öppenhetens baksidor: spam, virus, phishing, osv.).

Passande nog finns boken för nedladdning som PDF, och som en kommenterbar variant (CommentPress används).
Kanye West är större än livet:

The spectacle is framed as a sci-fi space odyssey, with Mr. West as a lone explorer whose starship crashes on an unknown planet. He's stranded in a landscape of colored lights, billowing smoke -- probably enough dry ice to cool Death Valley -- and gorgeous, panoramic video images of clouds, galaxies, fireworks and cosmic eruptions. He converses with his computerized ship, named Jane, and with shooting stars. He raps with barely a respite, and bounds around the stage: striding, hunching, pumping his fist, falling to his knees, grinding against the stage, flailing, shouting his rhymes. It is a show of stamina and lonely self-determination that takes on its own obsessive momentum, like a Samuel Beckett scene staged by Robert Wilson and George Lucas.
Om Final Fantasy, St. Vincent och Panda Bear:

Pallett's remarkable solo performances are a key part of why Final Fantasy first attracted notice. Using his computer as a looping station to record a number of brief musical progressions and play them back at the click of a pedal, Pallett constructs his songs in real time, beginning, say, with a rhythm tapped on his violin's sound board or a handful of plucked notes, then adding arpeggios and spiccati and finally his impassioned, slightly mannered vocals, until his performance takes on a richness and scale that the music itself can only partly account for. The effect is both mystifying and perfectly transparent: watching Pallett add each new layer gives a keenly vicarious pleasure, an oddly initiatory thrill, not unlike watching a sleight-of-hand performance from over the magician's shoulder.
The Times Literary Supplement har en genomgång av litterära förlagor till Josef Fritzl, t.ex. Adalbert Stifters Turmalin (1852), Franz Nabls Das Grab des Lebendigen (1913), John Fowles The Collector (1963), Elias Canettis Die Blendung (ett kapitel; 1935), Veza Canettis Die gelbe Strasse (ett kapitel; 1932-3) Elfriede Jelineks Lust (1989) och så Freuds fallbeskrivningar så klart.

This is the cultural matrix from which Josef Fritzl emerged. His case may, as has already been suggested in the Austrian press, reveal inadequacies in society's monitoring of domestic abuse. But when we place it in a literary context, it seems also to disclose deep-seated patterns. Fritzl existed in literature before he existed in life.

Tänk dig det här:

One day in 1971, a woman called Sarah Krasnoff made off with her 14-year-old grandson, who was caught up in an unseemly custody dispute, and took him into the sky. In a plane, she knew, they were subject to no laws, and if they never stopped moving, the law could never catch up with them. They flew from New York to Amsterdam. When they arrived, they turned around and flew from Amsterdam to New York. Then they flew from New York to Amsterdam again, and from Amsterdam to New York, again and again and again, month after month.

They took about 160 flights in all, one after the other, according to the stage piece ''Jet Lag.'' They saw 22 movies an average of seven times each. They ate lunch again and again and turned their watches six hours forward, then six hours back. The whole fugitive enterprise ended when Krasnoff, 74, finally collapsed and died, the victim, doctors could only suppose, of terminal jet lag.

Från en artikel i New York Times i mars, ett utdrag ur Pico Iyers resebok Sun After Dark: Flights Into the Foreign.



Relaterat: mannen som satt fast i en hiss i 41 timmar.
Typiskt nog bakom betalvägg, men i veckans Science (1) argumenterar ett antal välkända ekonomer för att den sociala nyttan med "prediction markets" är så stor att de borde undantas från hasardspellagar på internets.

We have suggested some modest reforms at the federal level that we hope will facilitate the development of prediction markets. These markets have great potential for improving social welfare in many domains. American leadership in this area is likely to encourage parallel efforts in other countries, speeding the development of this tool. The first step in helping prediction markets deliver on their promise is to clear away regulatory barriers that were never intended to inhibit socially productive innovation.

(1) Kenneth J. Arrow et al, "The Promise of Prediction Markets", Science 16 May 2008: Vol. 320. no. 5878, pp. 877 - 878




Om du är inne på geo-grejer kan du kolla in videos från den gångna O'Reilly Where 2.0-konferensen. Jag skulle rekommendera den ovan, med Paul Torrens, som handlar om hur man kan beräkna, modellera och förutspå hur stora folkmassor beter sig. Scary shit, det där. 
Hello Kitty Fresh Sushi No1 cell phone shop, mega store, mega shop, keitai strap, neck strap,
Uploaded with plasq's Skitch!


De här mobilsmyckena med sushi- Hello Kitty-tema var väl fin! Hos Strapya World.


Sista punkten på Biblioteksdagarna innebar att den ständige sekreteraren Horace Engdahl skulle pitcha Litteraturbanken för oss (dissad av mig några gånger, men jag gillar ju egentligen idéen). Det gick bra, kan man säga. Horace sa att det var första gången han använde tekniska hjälpmedel (dvs dator) när han presenterade, men jag tror han mörkar sin teknologiska kunskapsnivå för att vinna poäng hos bibliotekariekåren.

Jag gillade särskilt det han sa om att när en akademi bestämmer sig för att göra något så slutar man aldrig med det. Långsiktiga projekt (tänk Long Now), lite som Svenska Akademiens Orbok, som började 1906 (eller nåt) och ännu bara har kommit till TRIVSEL.

Jag filmade lite mitt i, se ovan (dålig bildkvalitet, men hyfsat ljud).

Här finns fånig live-rapport.

Uppdatering: en liten snutt finns hos YouTube också.
textcube.jpgDen här produktidéen är så korkad att den nästan blir charmig.

TextCu.be är en dedikerad pryl för att flöda meddelanden från sociala nätverkstjänster. Varför charmig? Du måste hålla med om att en extremt ful manick, vars enda uppgift är att äta innehåll från öppna API:er, är lite innovativ. Din mobiltelefon kommer ju att funka så där inom kort.

Relaterad produkt: Chumby.
New Yorker-konferensen "Stories from the Near Future" ägde rum häromveckan. Det finns nu några videos att se därifrån, bl.a. med Malcolm Gladwell, James Surowiecki och Linda Avey & Anne Wojcicki från 23andMe. Jag skulle rekommendera att du tittar på samtalet med San Franciscos borgmästare, Gavin Newsom, om hur man skapar en grön stad. "Vad han än säljer, köper jag tio", som nån sa.
Idéen med Brijit var tilltalande. Här kunde folk välja ut och skriva 100-ordssammanfattningar och betygsätta artiklar ur tidskrifter. Som Wired skrev för bara ett par månader sen:

These ventures have a common goal: to enhance the Web with the kind of critical thinking that's alien to software but that comes naturally to humans.
Därför lite synd att man nu fått stänga igen butiken eftersom pengarna tagit slut.

Uppdatering: after the fact, via kottke.org.
Kanske användbart i något sammanhang:

Google Doctype is an open encyclopedia and reference library. Written by web developers, for web developers. It includes articles on web security, JavaScript DOM manipulation, CSS tips and tricks, and more. The reference section includes a growing library of test cases for checking cross-browser and cross-platform compatibility.

Google Doctype is 100% open.

  • Open source
  • Open content
  • Open to contributions from anyone

New York Times har en trevlig blogg som heter Measure for Measure, där fyra låtskrivare (Andrew Bird, Suzanne Vega, Darrell Brown och Roanne Cash) skriver om...låtskrivande. Min favorit Andrew Bird skriver i ett inlägg:

There is also no guarantee that singing with emotional abandon that feels so right at that moment won't sound totally wrong on playback. I have this intense aversion to canned emotion, yet that's exactly what recording is: a reconstituted, canned facsimile of a performance. I am determined to subvert this and perhaps that's why I ascribe mystical/religious properties to microphones, tape machines record players -- technology that still physically touches something else. Conversely, I regard computers as necessary but heretical and potentially corrupting collaborators.
Haka upp den i din ErrEssEss-maskin.


The New Yorker, 19/5 2008 - "Virtual Iraq":

When Travis Boyd agreed to become a subject in the Virtual Iraq clinical trial, in the spring of 2007, he became one of about thirty-five active-duty and former members of the military to use the program to treat their psychological wounds. Currently, the Department of Defense is testing Virtual Iraq--one of three virtual-reality programs it has funded for P.T.S.D. treatment, and the only one aimed at "ground pounders" like Boyd--in six locations, including the Naval Medical Center San Diego, Walter Reed Army Medical Center, in Washington, D.C., and Weill Cornell Medical College, in New York. According to a recent study by the RAND Corporation, nearly twenty per cent of Iraq and Afghanistan war veterans are suffering from P.T.S.D. or major depression.
Douglas Adams från 1999 - "How to Stop Worrying and Learn to Love the Internet":

I expect that history will show 'normal' mainstream twentieth century media to be the aberration in all this. 'Please, miss, you mean they could only just sit there and watch? They couldn't do anything? Didn't everybody feel terribly isolated or alienated or ignored?'

'Yes, child, that's why they all went mad. Before the Restoration.'

'What was the Restoration again, please, miss?'

'The end of the twentieth century, child. When we started to get interactivity back.'


Ypulse har en kort intervju med med-grundaren av finska mobiloperatören Blyk, som har som affärsidé att erbjuda unga gratis telefoni mot annonser (finns i Storbritannien):

YP: What has the feedback been like so far from users? What do they LOVE? What have they been critical of? What do they want?

AO: They absolutely love the Blyk concept. They're telling us that free is good and ads are good. The more they can interact with the ads the more they prefer them. After all, mobile is a communication channel by its nature.

What have they been critical of...well actually, they want more communications from brands (ads). Non-targeted ads with no response opportunity (as in traditional media advertising) score the lowest. Overall I'd say that's a lot more of a positive for us vs. a criticism.


Tips från @plindberg:

Den italienske arkitekten Renzo Piano är just nu Stockholmsaktuell med utformningen av Moderna Museets visningsmagasin för Pontus Hulténs samling som öppnar den 3 juni.

Möt arkitekten honom i samtal med Lars Nittve, överintendent på Moderna Museet och Cecilia Widenheim intendent och projektledare för Pontus Hulténs visningsmagasin.

Fredag 30 maj kl. 14 i Auditoriet. Fri entré.
Läs mer.
Roger Ebert skriver:

I have always been convinced that the culture of sf fanzines contributed heavily to the formative culture of the early Web, and generated models for web site and blogs.
Precis vad jag alltid sagt.

Passande nog finns legendariska fanzinet "Murder Can Be Fun" numera som blogg.

Jonas Thente skrev i DN idag att kassettmagasinet "Tellus" numera finns för nedladdning hos Ubuweb.
Jag vet inte riktigt hur det kommer att gå med mina 5 inlägg om dagen de närmsta dagarna. Idag åker jag till Luleå och Biblioteksdagarna*. Malin och jag håller en workshop på fredag.

Lyckas jag inte varje dag ska jag nog komma på nåt sätt att bestraffa mig själv.

* Vi åker nattåg till Luleå. Fatta! Living green.

Kluge

| Kommentarer ()
kluge.jpgDet här verkar vara en genuint intressant bok: Kluge: The Haphazard Construction of the Human Mind, av Gary Marcus.

Newsweek skriver bl.a. om den:

In his attempt to define the "klugey-ness" of the human mind, Marcus would have us look no further than our memories, which he describes as "the mother of all kluges." Unlike computers, we cannot readily recollect all that we've remembered. Turns out, our memory is driven by cues. We need hints and context to remember where we put our purse ("Retrace your steps"). To free associate from one memory to the next may, Marcus writes, "lead depressed people to seek out depressive activities, such as drinking or listening to songs of lost love, which presumably deepens the gloom as well."
Vad är en "kluge" (eller "kludge")? Wikipedia säger:

[It is] a clumsy or inelegant solution to a problem or difficulty. In engineering, a kludge is a workaround, typically using unrelated parts cobbled together. Especially in computer programs, a kludge is often used to fix an unanticipated problem in an earlier kludge; this is essentially a kind of cruft.

Josef Fritzl led som bekant av hålla-familjemedlemmar-inlåsta-under-omänskliga-förhållanden-och-insest*-beroende. Nu är detta inte den enda formen av beroende som du kan drabbas av. Cracked.com listar en rad andra livsfarliga beroenden: böcker, husdjur (låt svandamen vara ett varnande exempel!), äta rätt, träning, vatten och sopor.

Via Mind Hacks, som är förundrad över hur "beroende" kan trunkera nästan vilket beteende som helst nu för tiden:

I'm still a bit baffled as to why 'addiction' seems to be such a popular explanation for perceived negative behaviour in ourselves or others. It has strayed so far from its original concept of a drug affecting brain function that it can now apply to almost anything.

I suspect it's because the concept has now been so heavily medicalised that it brings with it a concept of loss of personal control or reduction in responsibility without regard for the context or even the validity of what it applies to.
* Lustig parentes: fattade inte först varför jag inte kunde posta det här, Movable Type protesterade av någon anledning. Sen fattade jag att det faktiskt censurerade mig, och att det där ordet rättstavat är något slags stoppord!


flempan1.jpg
Flemingsberg.

huddinge.jpgKarolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

skarholmen.jpg
Skärholmen. Uppdatering: Flempan, så klart!

Jag finner de södra förorterna sedda uppifrån fascinerande, för att inte säga vackra. M. tog de här bilderna under en helikopterresa idag. Tack för att jag fick publicera dom!
barcode.jpgEtt shopping-centrum i St. Petersburg kallat "Shtrikh Kod", Streckkod. Läs och se mer hos Eikongraphia.

vanadis.jpgEtt nytt gårdshus på Vanadisvägen 4 har väldigt många fönster. Bild från trevliga bloggen Stockholms stadsliv.

albanien.jpg
Ett hus i Tirana, Albanien. Metropolis Magazine skrev:

In the years since Albania's 1991 revolution, satellite dishes and air conditioners have sprouted from the sides of Tirana's buildings like disembodied ears and noses. Last year the city's artist-mayor Edi Rama invited German architects Bolles + Wilson to create a color scheme for a prominent apartment house between the parliament building and former dictator Enver Hoxha's villa as part of his plan to brighten the post-Communist city--and instead of pretending the awkward appendages didn't exist, the architects decided to incorporate them into their design.





Googles kontor i Cambridge bjöd in Noam Chomsky för ett samtal. Cool. Se ovan. (via: Google Blogoscoped).
newyorkerhouse.jpgApropå Nikola Tesla så finns det en ny roman som inkluderar honom, The Invention of Everything Else av Samantha Hunt. New York Times skrev i mars:

In what will turn out to be the last few days of his life, Tesla spends his time trying to ensure that his most spectacular idea -- the death ray -- doesn't suffer the same fate (as the radio). As he tinkers with his machine and tends to his pigeons, he recalls the events of his fantastic past, memories that take him from his childhood in a small Croatian village to his reluctant retirement at the Hotel New Yorker.

Tesla levde tio år, och dog, i det där huset med New Yorker-skylten på på Manhattan, som numera ägs av Moon-rörelsen. Läs mer.
oei.jpg
Ett nytt nummer av tidskriften OEI har "Redaktionell Estetik" som tema. Jag antar att man tänker när man sitter där på redaktionen, "varför inte göra ett nummer om hur det är på redaktionen?". "Sen kan vi alltid säga att vi ägnar oss åt 'framtidsarkeologi' genom att 'formulera ett nytt teoretiskt fält' om 'redaktionen som arbetsplats, omkopplingscentral och förhandlingsplats'. På så sätt kommer ingen fatta att vi egentligen inte kom på nåt bättre ämne!".

Tidskrift.nu (där bilden kommer ifrån) skriver:

Numret ska enligt redaktörerna läsas genom "dubbel optik", vilket enligt redaktionen innebär att man "dels betraktar olika redaktionella aktiviteter ur en estetisk synvinkel, och dels utsätter konstnärliga och litterära praktiker för redaktionell bearbetning och reflexion. [...] Sammantaget tecknar OEI (R)Ed. est. konturerna av ett 'utvidgat', multidisciplinärt, redaktionellt-estetiskt produktionsfält.
Ja, det står så.

Det kan faktiskt vara så att kommentarerna fungerar här nu, men jag vågar inte lova något. Uppdatering: No such thing. E-posta mig gärna om du har några synpunkter.

Jag har glömt att säga att jag under maj månad har som ambition att posta fem inlägg om dagen, lite som späkning. Hoppas du tycker om det!
I England har man börjat uppskatta att äta den grå ekorren till middag. Den smakar som en blandning mellan lamm och anka, låg fetthalt och lokalt odlad. Etiskt ätande.

The Observer skriver:

'We put it on the shelf and it sells. It can be a dozen squirrels a day - and they all go,' said David Simpson, the director of Kingsley Village shopping centre in Fraddon, Cornwall, whose game counter began selling grey squirrel meat two months ago.

At Ridley's Fish and Game shop in Corbridge, Northumberland, the owner David Ridley says he has sold 1,000 - at £3.50 a squirrel - since he tested the market at the beginning of the year. 'I wasn't sure at first, and wondered would people really eat it. Now I take every squirrel I can get my hands on. I've had days when I have managed to get 60 and they've all sold straight away.'



Folk har sagt att jag ska se Godfrey Reggios film Koyaanisqatsi: Life out of Balance (1982), med musik av Philip Glass. Fattar inte hur jag kunde ha missat den. Nu har jag, och du, chansen att se den hos Google Video. Också nedladdningsbar för iPod och PSP.
teslatattoo.jpgThomas på Biomedicine on Display uppmärksammar Carl Zimmer's Science Tattoo Emporium, som är chock-fullt av bläckad hud med vetenskapstema. Min personliga favorit är nog Abrahams tatuering, som föreställer Nikolaj Teslas skiss för en elektro-magnetisk motor i en patentansökan från 1888 (se ovan).



Ovan ett inslag (efter inledande sponsor message) om Cloud Cult, vars senaste album snurrat rätt mycket i min hjärna den senaste tiden (utan att fatta att det var deras sjätte). I inslaget och den tillhörande Wall Street Journal-artikeln kan man läsa om hur några av bandets officiella medlemmar också är konstnärer och målar tavlor under konserter som sedan säljs i en auktion efter varje konsert.

Låter kanske pretto, men jag finner det sympatiskt. När folk inte betalar för skivor längre, och konsertarrangörer gärna tar det mesta från biljettintäkterna så är det ett exempel på hur mindre band kan dryga ut kassan för att kunna turnera.

Också om motivationen till måleriet och låtskrivandet hos Cloud Cult:

Then, in 2002, the Minowas' 2-year-old son, Kaidin, died in his sleep. The young couple foundered and separated for about a year.

As their marriage rebounded, Mr. Minowa and his wife used their art to reckon with their loss. Mr. Minowa dove into songwriting, producing three Cloud Cult albums in as many years. He also warmed to performing as a way to let his son "speak."
Det är ju inte meningen att tjata så mycket om Wikipedia, men jag hittade två papper från HP Labs som kanske kan vara av intresse för den specialintresserade:

  • "Clustering Short Texts using Wikipedia". Fattar inte så mycket av det här, men det verkar handla om hur Wikipedia kan användas för att förbättra träningsalgoritmer för att klassificera textmängder, men jag kan ha fel.

  • "Boosting Inductive Transfer for Text Classification using Wikipedia". Tanken att artiklar i RSS-flöden kunde klustras i din nyhetsaggregator är lite intressant. Lite som Google News klustrar nyheter. Problemet är att de inlägg som syndikeras ofta innehåller väldigt lite text (kanske bara rubrik och ingress). Därför skulle man kunna använda t.ex. Wikipedia för att berika texten och därmed öka pricksäkerheten i klustringen.

    Här har man lyckats bra med just detta, jämfört med en traditionell metod av att klustra utifrån en "påse med ord". Nu vill man se detta implementerat i Google Reader.
Lite roligt med båda dessa papper att man använder Wikipedia som en gigantisk kunskapsbank som kan användas för att förbättra andra automatiseringsprocesser. Och det är egentligen resultatet av mänsklig aktivitet.
tokyogloves.jpgMuseum of Modern Art har en massa fina saker i sin butik just nu, en särskild samling produkter under rubriken "Destination Japan". En blandning av hushållsprodukter och designobjekt. Jag gillade de här arbetshandskarna lite, med Tokyos tunnelbana på.

papercut.jpgHär är ett par ställen i Estocolmo du kanske vill svänga förbi för att fylla din väska med smarta magasin/böcker:

  • Bokhora skriver att Uppsala English Bookshop har öppnat filial i Gamla Stan, på Lilla Nygatan 11 för att vara exakt.
  • På Stan skriver om Papercut, på Krukmakargatan 3 på Söder, där creddiga populärkulturmagasin, filmer och böcker säljs. Uppdatering: stängt på söndagar, kan meddelas.

Speechification är en väldigt trevlig blogg som plockar ut det bästa från BBCs Radio 4 och postar mp3:or av utvalda program. Jag skulle inte ha nåt emot en sådan för P1 (kanske finns?).

Igår valde man ut ett avsnitt av The Reunion, där skaparna av filmen Withnail & I träffas igen och pratar gamla minnen.
disconnect.jpgHänger det här ihop?

  • San Franciscos borgmästare Gavin Newsom vill att man ska kunna få sina batterier bytta på sin elektriska bil på stadens laddningsstationer istället för att behöva vänta på att bilen ska laddas varje gång. Ett slags system för batteri-byte. Han vill också att arbetsgivaravgifter (är det "payroll tax"?) istället ska bli "utsläppsavgifter", "taxing a bad thing (carbon use) instead of taxing a good thing (jobs)", som Jason Kottke skriver.

  • Tänk om lokaltrafiken inte hade några fasta priser (baserat på ett zon-system), utan istället var dynamiskt och enligt en refill- och/eller betala-i-efterhand-modell. Med hjälp av RFID, Smart Cards och GPS avgörs priset för din resa i realtid, baserat på en rad faktorer (t.ex. reselängd, tid på dygnet, antal samtidiga resenärer, osv). Intressant idé, framlagd hos Dan Hill (bl.a. också om vikten av genomskinlighet och förutsägbarhet när man ska designa ett sånt system).

  • I Solna stad kan anställda i Solna Business Park få ett SL-kort om de väljer att låta bilen stå hemma. DN skriver:

    Efter några månader har 17 personer valt att utnyttja systemet, men det finns hopp om att fler ska nappa på erbjudandet. Målsättningen är att få ut hundra kort i år.
(Bild "Disconnect" av Flickr usr Editor B).



Tror du på det här?

För att promota sin musikfestival The Big Weekend har BBC:s Radio 1 skapat ett litet ARG(=Augmented Reality Game).

Personer som försökt köpa biljetter men inte fått några har istället fått ett e-brev med en länk i, som lett till en sajt där man dels kan intstallera ett litet program på sin dator och dels skriva ut två ark med BBCs logotyper på. Låter man sedan webbkameran på sin dator scanna in logotyperna och poof, så får man se en livekonsert med The Fratellis. Band in your Hand kallar man det.

Filmen ovan visar det magiska in action. Läs mer hos Radio Labs.
Om du reggar dig hos Fold.it och spelar (det enligt uppgift rätt svåra) spelet som finns där kan du hjälpa David Baker och hans labb vid University of Washington med att utveckla användbara proteinstrukturer som bl.a. kan användas för att utforma nya vaccin och annat som kan bota sjukdomar i det långa loppet. Riktigt intressant exempel på crowdsourcing för vetenskaplig nytta (i stil med Folding@home, Rosetta@home och SETI@home; eller vad skulle man kalla den här typen av spel egentligen, med den här typen av sidoeffekter. Knappast PMOG, eftersom man är aktiv som spelare).

Technology Review skriver:

Popović and Baker concede that the game is difficult. The aim is to make it entertaining enough that users will continue playing and get their friends to join in. By making the game available to anyone over the Web, the researchers expect to find people they call protein savants--people who are very good at solving protein structures and who will spend several hours a week playing the game.

(Verkar dock lite svårt att signa upp sig nu, efter Slashdot-effekt. Återkommer när jag lyckats spela det lite).
diseasome.jpgEn artikel i New York Times - "Redefining disease, genes and all" - som handlar om hur sjukdomar håller på att klassificeras om baserat på deras genetiska orsaker, har en rätt cool visualisering av "sjukdomet" ("diseasome"="the collection of all diseases and the genes associated with them").

Den är baserat på den forskning som Marc Vidal och Albert Laszlo-Barabasi (of Linked fame) bedrivit, där sjukdomarna har kartlagts som en graf (1).

(1) Goh KI et al, "The human disease network", Proc Natl Acad Sci U S A. 2007 May 22;104(21):8685-90.

Cinco De Mayo Carnival from Andrew Curtis on Vimeo.

Fantastiskt rolig timelapse-video från ett nöjesfält i Portland, Oregon. Skruva upp ljudet. (Ej HD i den inbäddade, gå till Vimeo för att se den).

F'låt

| Kommentarer ()
kitty
more cat pictures
Från 2004, en berättelse av en av personerna som deltog i Stanley Milgrams ofta refererade lydnads-experiment, och som valde att avsluta experimentet när den fejkade smärtan hos försökspersonerna blev för stor:

Then the most disturbing part of the entire experience occurred: The professor brought in the learner and I was flabbergasted. His face was covered in tears and he looked haggard. He offered his hand and thanked me for stopping the experiment, saying that the shocks hadn't really hurt but anticipating them had been dreadful. I was confused as to whether he was in earnest or acting. I left unsure, and waited outside for the learner so I could discuss it with him. After about a half hour he had not appeared, and I was convinced that he was an actor and that my suspicions about the experiment had been correct. The report that I received confirmed that the experiment was designed to see how far subjects would go in obeying orders to administer pain to others. It had arisen out of the desire to understand the widespread obedience to horrendous and brutal orders in Nazi Germany. The report also confirmed that the professor and learner were indeed actors, although not professionals -- and I have always thought that they deserved Academy Awards anyway.
Läs mer i "Resisting Authority: A Personal Account of the Milgram Obedience Experiments" av Joseph Dimow. [via: MetaFilter]
Om en artikel har lyfts upp på Wikipedias startsida kan den kanske sägas vara av god kvalitet (kanske har den granskats extra mycket). Går det att förutspå vilka artiklar som kommer att bli "featured"? Det frågade sig Joshua E. Blumenstock vid University of California i Berkeley, och gjorde en undersökning (1).

Utifrån en lista med 100 variabler (t.ex. artikellängd, läsbarhet, antal referenser, osv) kunde han med 97.99 % säkerhet förutspå om en artikel skulle lyftas upp. Det lustiga är att han med 97 % säkerhet kunde räkna ut det endast baserat på antalet ord i artiklarna.

Wired Campus skriver:

The magic word-count cut-off seemed to be 1,830 words, above which articles were likely to be higher-quality, featured entries. Mr. Blumenstock speculated that the collaborative nature of Wikipedia may force longer articles to be higher quality.

(1) Joshua E. Blumenstock, "Automatically Assessing the Quality of Wikipedia Articles" (April 1, 2008). School of Information. Paper 2008-021.
concretetable.jpg
Det är lite svårt att se, men man får känslan av att det är Vignellis tunnelbanekarta för New York som pryder det här betongbordet. Av konstnären Parvez Taj och hantverkaren James Dewulf.

The project was made possible by the use of ground breaking printing technology that uses UV light to cure eco-friendly inks. The cement table is a sustainable alternative to using natural stones which generally involve large quarries and requires massive amounts of fuel consumption.
[via: Home Rejuvenation]

twine.jpgDagens Nyheter skrev igår om Twine (nämnd här förut; kanske första, och förhoppningsvis sista, gången du fick läsa ordet "Web 3.0" i en tidning):

Twine vill bli din extrahjärna. Lägg in länkar till webbplatser, mail, textdokument, bilder, videoklipp och Twine hjälper dig att skapa ordning och reda. Twine gör det också lätt att hitta intressanta saker som andra användare stoppar in.
Också Clive Thompson hos Wired skrev om det förra veckan:

Twine works the same way. I spent a couple of days shoving megabytes of my favorite stuff into it, and soon it was recommending amazingly on-target links. Twine figured out that I was interested in guitar gear and hooked me up with other musicians and the things they had found. It learned that I was into robots and began slipping me cool robotics sites. It's a weird and pleasant feeling -- having that assistant do your surfing and sifting for you.

Jag har 10 invites över, så skicka mig ett själv-adresserat elektroniskt brev (adress ute till höger) om du vill ta den på en provtur. Jag har inte riktigt fattat grejen än.

DEVONthink är annars ett skönt Mac-program som gör liknande saker, fast mer personligt, mindre socialt.

(Bild av Flickr usr the queen of subtle).
volumeseed.jpgDu är, som jag, intresserad av design, vetenskap, arkitektur och bibliotek, har jag hört. Jag har två tips till dig:

  • April-numret av Seed. Temat är vetenskap möter design. Läs t.ex. samtalet med Benoit Mandelbrot. Men nätversionen kan inte mäta sig med den info p0rn som finns i papperstidningen.
  • Tidskriften Volume, nr. 15. Massor av intressant om inforkitektur.
Dom borde finnas hos en välsorterad hökare.




Scarlett Johansson kommer som bekant snart med ett album med Tom Waits-covers. Ovan den första videon, "Falling Down". Se Scarlett få make-up, borsta tänderna och bli antastad av Salman Rushdie. It's a hard knock life.
fieldnotemacbookair.jpgField Notes är anteckningsböckernas MacBook Air (foto av Steve Makofsky). De kreativa människorna på Coudal Partners gör dessa, inspirerade av forna tiders minnesböcker för bönder ("Regn idag igen"). Jag köpte ett pack igår, kunde inte låta bli, trots att shipping var tre gånger kostnaden av böckerna.

Andra saker du kan vilja köpa:


wikipediatee.jpg

Som icke-rökare är det ju lite svårt att relatera till det, men damn vad roligt det är att läsa David Sedaris i New Yorker:

For people like me, people who twitched and jerked and cried out in tiny voices, cigarettes were a godsend. Not only that; they tasted good, especially the first one in the morning and the seven or eight that came immediately after it. By late afternoon, after a pack or so, I'd generally feel a heaviness in my lungs, especially in the nineteen-eighties, when I worked with hazardous chemicals. I should have worn a respirator, but it interfered with my smoking.
Kommer du ihåg förra gången mansmodebloggen manolo.se såldes? Nu har dom gjort det igen, nu till förlaget Egmont (som bland annat ger ut King). Fredrik Wass har pratat med Björn Jeffery:

Enligt uppgift omsatte Manolo mer än en halv miljon under 2006. Hur mycket betalade Egmont för sajten?
- Vi har valt att inte kommentera köpeskillingen.


Sympatiska saker:

  • Populära (i synnerhet i Ryssland; läs om hur BBC samarbetar med LJ för rapportering) bloggplattformen LiveJournal kommer att låta LJ:ers rösta in användarrepresentanter i sin "advisory board" (där "Internet luminaries" som danah boyd, Esther Dyson, Brad Fitzpatrick och Lawrence Lessig sitter nu). En representant från den kyrilliska respektive icke-kyrilliska världen ska väljas in. Läs mer hos danah boyd.

  • Användarna av populära stick- och virk-communityn Ravelry samlade på eget initiativ in ca 420 000 kronor till grundarna för att göra sajten bättre. Pengarna ska gå till att betala av skulder, nya servrar, utsläppsrätter (!) och för att ordna stick-events. Som Signal vs. Noise skriver:

    Good news for the site and good news for its audience too. (There are lots of "this community is sooo worth every penny"-type comments at the post.) When you're providing a service that people are that enthusiastic for, it's ok to ask for something in return. That's what makes something sustainable.
Uppdatering: cyberversumet kan så klart också räkna in Cory Doctorow bland sina helgon, nu med planen att låta folk skänka exemplar av Little Brother till mindre bemedlade bibliotek, skolor, m.m.
DARPA is at it again (du minns Total Information Awareness).

Danger Room skriver om hur amerikanska kongressen har gett DARPA en "direkt order" (nåt som tydligen inte skett sedan lanseringen av Sputnik-programmet på 1950-talet) att som en del av ett program för "cybersäkerhet" bl.a. bygga ett "parallellt Internet" ("National Cyber Range", kallat). Hela projektet är väldigt top secret, och lär gå loss på en 30 miljarder dollar.

Syftet med NCR är att simulera informationskrig och cyberattacker, och det lustiga är att man vill åstadkomma en "replikering av realistiskt mänskligt beteende" och att "replikanterna" ska "uppvisa 80 % människolikt beteende för alla händelser".

Fascinating stuff, följ mer om det hos Danger Room och Threat Level. Det kommer att hålla dig uppe i natt.
Enkel text mining på den här blåggen skulle pinsamt nog avslöja att det vanligaste ordet här är "intressant". Intressanthet (per Flickr) är signalsubstansen som får min hjärna att ticka.

Russell Davies anordnar en icke-konferens med det passande namnet Interesting (förra årets), som äger rum i London 21 juni (utsålt), med bara intressanta saker (som "Eggs bacon chips beans for the 21st century").

Jag skulle mörda för en händelse som Interesting, och jag är säker på att Russell inte skulle ha nåt emot om du anordnade en i Stockholm. Det finns Interesting i Amsterdam, New York och Sydney.
polkegrossmunster.jpgJag postade bilder på Gerhard Richters glasfönster för katedralen i Köln i september (sakral eBoy). Veckans New Yorker skriver om dom, liksom om generationskamraten Sigmar Polkes kreationer för Grossmünster-katedralen i Zürich (bilden visar verket under uppbyggnad). Peter Schjeldahl har besökt studion där fönstren växer fram:

For the Zurich windows, an abundance of techniques will be employed, including the oldest: the mixing of metallic oxides--such as copper for ruby red, manganese for rose pink, and cobalt for blue--with molten glass. (That was the predominant practice until about 1300, when it was discovered that silver-nitrate solution brushed onto glass stained it yellow, giving the medium its name.) Others will be flashed-glass abrasion (clear panes fused with colored ones which are scraped away to various results), glass fusing (combining layers of different-colored glass), sandblasting, and a traditional procedure called Schwarzlot, the manipulation of black enamel with hand tools that yield delectable names in translation: expellers, draggers, pestles, quills.
lathcard.jpgVladimir Nabokov skrev sina romaner på index-kort, tydligen. Själva akten handlade sedan om att kupera leken.

Index cards were like his laptop and text editor: portable, in that he could write in the car while his wife drove him across the Western US on butterfly expeditions, and easily editable, because their order could be reshuffled (and he used a pencil). They also allowed him to write his novels non-linearly, middle last. The fictional poet John Shade in Pale Fire composed his 999-line opus on index cards. Nabokov also preferred to write  standing up.[43FoldersWiki]
New York Times skriver om Nabokovs sista, men aldrig publicerade roman,  The Original of Laura.

Nabokov, however, was able to build only part of the complete deck -- 138 index cards, with many erasures and much emendation -- before falling ill for the last time. Known as an artistic perfectionist and a literary purist, he left behind instructions that the cards were to be destroyed.
Now, sonen Dmitri brände aldrig de där korten, utan planerar nu istället att ge ut den fragmentariska romanen, och man kan läsa en kort intervju med honom hos NYT. Index-korten planerar han att ge ut som faksimil.
 
(Hade Nabokov levt idag hade han använt Tinderbox).

littlebrother.jpgNeil Gaiman hyllar Cory Doctorows ungdomsbok Little Brother:

I'd recommend Little Brother over pretty much any book I've read this year, and I'd want to get it into the hands of as many smart thirteen-year-olds, male and female, as I can. Because I think it'll change lives. Because some kids, maybe just a few, won't be the same after they've read it. Maybe they'll change politically, maybe technologically. Maybe it'll just be the first book they loved or that spoke to their inner geek. Maybe they'll want to argue about it and disagree with it. Maybe they'll want to open their computer and see what's in there. I don't know. It made me want to be thirteen again right now, and reading it for the first time.
Som vanligt med Doctorows böcker finns den nu för nedladdning enligt givmild Creative Commons-licens, vilket innebär att du förutom att du kan förvandla den till Braille, binär kod eller översätta den till kitty pidgin, också kan översätta den till svenska, helt utan att be om lov.

Temat är undervakning, vilket alltid känns aktuellt.

Vore det inte lite kul med en fan-översättning, mest som ett test för att se hur snabbt kanske 10 personer lyckas översätta den till hyfsat begriplig svenska? Ett vettigt sätt att bränna lite kognitivt överskott, om inte annat.

Poppa mig ett e-brev (adress ute till höger) om du skulle vara intresserad av att delta, och/eller har idéer om nåt schysst kollaborativt skrivverktyg som skulle kunna funka (mitt förslag är Google Docs, men det måste finnas nåt bättre).

Uppdatering: förresten så behöver Mathias Klang din hjälp med att titta igenom en liten bok om öppna innehållslicenser på svenska.
Bokförlaget Atlas säger:

Bokförlaget Atlas och det 10-årsjubilerande Sociologiämnet vid Södertörns högskola inbjuder till bokpresentation och seminarium med en av världens ledande globaliseringsforskare, sociologen Saskia Sassen, i samband med utgivningen av hennes bok Territorium, Makt, rättigheter : sammansättningar från medeltiden till den globala tidsåldern på svenska.
 
Seminariet äger rum vid Södertörns högskola onsdagen den 14 maj kl. 16.00-17.00, sal MB503. Presentationen och seminariet efterföljs av release-mingel med enkel förtäring och vin (föranmälan krävs senast den 10 maj, sassen at sh punkt se).

Det här var en lite intressant vändning. Svensk Biblioteksförening skriver:

Teknikhuset har anmält Axiell Bibliotek AB till Konkurrensverket. Anmälan handlar om leveransvägran av s k API:er för webbapplikationer för bibliotek och missbruk av dominerande ställning.
Axiell vill inte släppa sina API:er till Teknikhuset för den produkt de senare vill erbjuda, eftersom de förra håller på att utveckla en liknande produkt själva. Mer sen.
dendrite.jpgNervous System gör beautifooool smycken utifrån generativa algoritmer och snabb prototyp-teknik. Du vill ha ett dendrit-halssmycke.

hybrid.jpgHybrid Medical Animation gör makalösa filmer där insidan av din kropp ser ut som godis du vill äta, och ditt hjärta är gjort av glas (som helt klart borde vara satt till Blondie). Kolla in demofilmen och se flera av deras 3D-animationer.

(via: Revealed)

coloredindex.jpgBallardian nämner novellen "The Index" av J.G. Ballard (obviously), som har ett lite intressant grepp:

The story's conceit is that it is typeset like an index, apparently the only surviving fragment of HRH's "unpublished and perhaps suppressed autobiography", and all of the plot details above, plus much, much more, can be gleaned from the brief fragments in the index itself. It's a format that allows for some humourous moments, as in this entry, in which we discover that Hitler impressed and then disappointed HRH within the space of two pages, an arc of disillusionment that reflects the greatest schism of postwar history yet comically reduces it to just one line:

Hitler, Adolf, invites HRH to Berchtesgaden, 166; divulges Russia invasion plans, 172; impresses HRH, 179; disappoints HRH, 181

(Bild av Flickr-usr clayjar).
Web Forms Cover

Web Forms

Filling in the Blanks

by Luke WroblewskiRosenfeld Media, 2008.

Snart, typ imorrn, kan du köpa Luke Wroblewskis bok Web Forms: Filling in the Blanks, hos Rosenfeld Media (digital och/eller papper; jag rekommenderade deras förra bok Mental Models också).

Wroblewskis blogg är ju alltid intressant läsning om webbdesign-grejsimojs, och boken kommer säkert innehålla en massa bra om konsten att göra sköna formulär. Det finns ett galleri hos Flickr med alla bilder från boken.
olindaproto.jpgDu minns att jag pratade om Olinda, va? Det finns nu en läcker prototyp färdig (bilden ovan), som vill vara en social digital radioapparat, med ett öppet hårdvaru-API. Läs pamfletten (PDF) / Flickr-pool.

Six lights on Olinda show when a close friend is listening to the radio, using wifi and Radio Pop, the BBC's website for sharing 'now playing' information. Each light is a button: you can tune in to listen along with them, discovering new stations via your social network.

A friend will always appear at the same light, so you can write or draw on the radio to label it, and the lights are bright so you'll know a friend has started listening from across the room.



bobonkakku.jpgBonbonkakku.com är som Threadless, fast för mönstrade tyger, sa nån.

materialsmonthly.jpgOm du prenumererar på Materials Monthly från Princeton Architectural Press får du en låda med nya och innovativa material tio gånger om året hem i din brevlåda. Läs mer hos Dan Hill.




Inget för känsliga, antar jag.

Uppdatering: the-inbetween.com skriver:

So is the violence in this video gratuitous? Yes. But that shouldn't be seen as a celebration or glorification of it. The only people that would see it as such are those that look at it at a superficial level, seeing a bunch of hooligans beating up innocent people and nothing more. There's more to it than just that.

It is, then, very appropriate that the video was let loose during the same week that saw the release of Grand Theft Auto IV.

Uppdatering 2: Prodigy säger: "Been there, done that" (tack Christian!):

waysofseeingintro.jpgMomus säger:

I actually find it rather disturbing that -- despite our claims to be a culture that's increasing freedom of choice all the time -- we haven't come up with anything quite as astute, subversive or beautiful as Ways of Seeing since. Not on the BBC, and not even -- especially not -- on the internet.
...och så har han länkar till John Bergers TV-serie "Ways of Seeing" på BBC från 1972. De ligger förhoppningsvis ett kvar till hos YouTube, så passa på att titta på avsnitten.

Senaste kommentaren

www.flickr.com


Jag heter Erik Stattin och det här är min blogg. Jag skriver om digital kultur, ungefär. Du får gärna tipsa mig om saker. Kontakta mig på erik.stattin@gmail.com. Jag är mymarkupTwitter och Delicious.


Twitter Updates