Galghumor
Som icke-rökare är det ju lite svårt att relatera till det, men damn vad roligt det är att läsa David Sedaris i New Yorker:
For people like me, people who twitched and jerked and cried out in tiny voices, cigarettes were a godsend. Not only that; they tasted good, especially the first one in the morning and the seven or eight that came immediately after it. By late afternoon, after a pack or so, I'd generally feel a heaviness in my lungs, especially in the nineteen-eighties, when I worked with hazardous chemicals. I should have worn a respirator, but it interfered with my smoking.
kommentar(er)
| www.flickr.com |
Jag heter Erik Stattin och det här är min blogg. Jag skriver om digital kultur, ungefär. Du får gärna tipsa mig om saker. Kontakta mig på erik.stattin@gmail.com. Jag är mymarkup på Twitter och Delicious.