April 2008 Archives

It is most delish: Penguin Classis: ett Tumbr-tema.

Glöm iPhone. Det är en Nokia Remade (gjord av återvunna material) du vill ha, och en Zero Waste-laddare. Läs om Nokias extremt ambitiösa och framåtblickande Homegrown-projekt (presentation [PDF]). När man producerar 16 mobiltelefoner i sekunden och ska förse hela världen med en Nokia-lur måste man tänka hållbart.

Två just nu bra album av band som heter snarlika saker (både bandnamn och albumtitlar, nästan så att man misstänker det är en tanke bakom):

Cut Copy, In Ghost Colours.

Cloud Cult, Feel Good Ghosts (Tea-Partying Through Tornadoes).

Kuba:

Per Gudmundson - "Världens tuffaste bibliotekarier":

På Kuba är bibliotekarieyrket inget för bleka bokmalar. Tvärtom krävs det ganska god fysik. Om du inte arbetar på ett statligt bibliotek, förstås, där det finns vakter dygnet runt, trots att bokhyllorna aldrig rymmer vare sig värdefulla eller läsvärda böcker.

Eliecer Consuegra Rivas är före detta basketspelare och idrottslärare. Det är perfekt för en oberoende bibliotekarie. I hans hem finns fyra hyllmeter böcker. Han hade mer förut, men i december 2006 gjorde staten en razzia och beslagtog hela boksamlingen, barnböcker och allt.

Gunnar Pettersson (inlägg från 28/4 2008):

Mina intryck från Kuba var överhuvudtaget mycket mer blandade och mångtydiga än Gudmundssons. Jag fann förvånansvärt många "regimavlönade" som var öppna och ärliga om nödvändigheten av förändringar, som hade en distans till revolutionen som jag inte hade väntat få höra, som kunde skämta hur elakt som helst om Fidel (men inte om Raúl). Jag fann likadant en hel del oppositionella vars motiv och agerande var allt annat än demokratiskt färgade. Det är synd, egentligen, att Gudmundsson tycks ha kommit hem med skamkänslor som sin dyrbaraste souvenir från Kuba, för det tyder inte bara på, tja, a bit of a wasted journey, jag tycker också det är djupt orättvist mot kubanerna själva.

AP - "Bloggers offer glimpse of uncensored Cuba":

Yoani Sanchez writes the "Generacion Y" blog and gets more than a million hits a month, mostly from abroad -- though she has begun to strike a chord in Cuba. On her site and others, anonymous Cubans offer stinging criticisms of their government.

But it isn't simple. To post her blog, Sanchez dresses like a tourist and slips into Havana hotels with Web access for foreigners. It costs about $6 an hour and she can't afford to stay long given the price and the possibility someone might catch her connecting without permission.

The wonders of Internet: veckans höjdpunkt är den live-dissektion av en jättebläckfisk du kan följa på nätet (bloggen) från Nya Zeeland. På morgondagens schema:

• Morning: Examination of giant squid
• Afternoon: Examination of the small colossal squid
• Large colossal squid thawing in tank

Kobra träffar Mike Davis ikväll (21:30 på SVT1), i ett program om storstäder. Davis omnämnd här tidigare:

• Bilbombens historia: The Book
• [Megastäder] Malm om Davis och De Soto
• DN om "Planet of Slums"
• [Megastäder] (Ain't no love in) The Heart of the City

Du kan kanske vilja ha en sån här på väggen hemma: en för 2008 uppdaterad version av Massimo Vignellis klassiska tunnelbanekarta för New York. Du kan köpa ett signerat exemplar för $299 hos Men's Vouge, av alla ställen. Du får bara köpa 2, och det finns bara 500 stycken.

Ett intressant papper från den gångna WWW2008 (eller rättare sagt från workshopen WebEvolve2008) i Beijing: "Quantitative analysis of user-generated content on the Web" av Xavier Ochoa och Erik Duval.

Efter att ha studerat 9 tjänster med "användargenererat innehåll" (1) har man funnit bevis för den anekdotiska lagen om "Participation Inequality", eller enprocentsregeln. Trots att trösklarna för att delta är så mycket lägre, följer bidragandet samma "makt-lagar" (t.ex. Lotkas lag) som inom traditionell publicering (t.ex. vetenskaplig):

Few exceptional users produce 2 to 3 orders of magnitude more items than the majority of the user base. This result provides empirical test to the second part of the "Participation Inequallity" rule which establishes that 90% of the contributing users produce few items, while 10% produce most of the content. The analysis was also able to capture the fact that single users were responsible for more than the 10% of the content, producing sometimes 4 or 5 orders of magnitude more items than the majority of the users.

(1) Furl, Amazon, LibraryThing, Merlot, Digg, Slideshare, Scribd, Revver och FanFiction.

Här är lite andra intressanta papper från WWW2008:

Apropå "Regnbågsalgoritmen": Lorcan Dempsey påminner om att Etsy ju har precis det jag är ute efter: sök efter något och filtrera efter färg.

Företaget Retevo AB (vars pressmeddelande lyder: "Hyr en spökskrivare för din blogg") ska i alla fall ha cred för sin ärlighet:

- Vissa av våra kunder vill inte att skylta med att man anlitar oss och därför ger vi inte ut den informationen. Detta är en relativt ny och ovan företeelse på Internet och risken finns att kunder och besökare skulle reagera negativt om de visste att våra kunder använde sig av vår tjänst.

Ikväll visar TV6 (kl 21) den finfina filmen Friday Night Lights, som senare blev den ännu finfinare och grymt underskattade TV-serien med samma namn. Slate skrev häromdagen apropå att säsong två av den senare just släppts på DVD:

Friday Night Lights is also America as it's seldom been seen. It's astounding how few dramas depict ordinary, working-class life in the so-called red states--without, say, first giving several of the inhabitants supernatural powers. (...)

No one here is enjoying the Bush-Cheney tax cuts. People live in modest homes or, if they're particularly poor, in shotgun shacks. Most of the teenagers don't have cars--quite a statement in rural Texas--and must work after-school jobs. They don't have iPods or sport the latest fashions; they shop at the Salvation Army family store.

Min kära vän Malin sammanfattar sitt liv med 6 ord most excellently. Vi umgås jämt, det är nästan som när man hade en bästis när man var liten.

Lystring, internetmarknadsförare!

Min slutsats står dock fast, Jaiku är ännu inte moget för att fortplanta virala fenomen.

Keep out, således.

Det här kommer officiellt att få din hjärna att explodera. Chad Pughs time lapse-video för arbetet med att ta fram illustrationer åt Vimeo. Det går att köpa planscher.

(Det första jag kommer att tänka på är den där filmen där Picasso målar på en glasskiva, som jag tror är filmen "Visite à Picasso" från 1950, som finns hos Internet Archive).

The LOLvant Garde makes you giggle. [via: clusterflock]

Bilden, re: "Sista måltiderna".

Hos SVTs öppna redaktion för Aktuellt kan man höra om hur databasredaktören Helena Bengtsson använde sig av lite good old screen scraping för att skapa underlaget för kvällens reportage om hur (in)aktiva riksdagens ledamöter är i debatterna.

Lite oklart om hur man har gått till väga, men med lite sköna API:er till riksdagens protkoll så hade ju det där varit hur lätt som helst att göra, för (nästan) vem som helst. I synnerhet för att göra såna saker som t.ex. TheyWorkForYou.com gör för det engelska parlamentet. Det borde inte var svartkonst för researchers på nyhetsredaktioner.

En sida för en MP, där all information samlas om personens aktivitet, där detta är en del (på riksdagen.se finns "Sagt och gjort"-sidor för ledamöter, men det här känns lite fräschare):

 


Detta var något unikt. Köp t-shirts med rubriker från CNN.com. Se "Latest News"-boxen hos dom.

Per på Infontology ställer den väsentliga frågan om vem som använder RSS. Han skriver:

Nästan ingen gör det, inte programmerare, bibliotekarier, museiintendenter, journalister. Och inte heller konsulter, försäljare, sjuksköterskor, lärare eller läkare. Är det inte märkligt?

Här är några framfunderade förklaringar:

• Ett underskott av relevanta källor. Det är t.ex. svårt att få uppdateringar för när hundpensionatet i Mariefred har ändrat sina öppettider, eller när det lokala ölhaket fått in nya tunnor, eller när FASS har uppdaterats, eller när... Tidningar har alltför hög uppdateringstakt och majoriteten bloggar (om de skulle hitta dom) är inte relevanta.
• Dålig "upplevelse". Den "de-coupling" av form och innehåll som RSS-beteendet för med sig är inget som många finner särskilt tilltalande. Man vill ha hela upplevelsen av att besöka en webbplats, med allt det innebär i form av bildspråk och möjliget att hitta viktig information som man egentligen inte var ute efter. De flesta RSS-tjänsterna suger när det gäller att återskapa upplevelsen av ett besök på en hel webbplats, och "Preview"-funktioner räcker inte).
  
• RSS är en slutstation. Om du inte är en bloggare eller på något annat sätt använder resten av webben för att interagera så är en RSS-tjänst en slutstation och inte en startpunkt. Att faktiskt göra saker med det man läser är ingen styrka idag, bortom typiskt bloggbeteende (0.00001% av befolkningen).
• Fönsteritis. De flesta jonglerar inte Firefox-tabbar som en annan. Att faktiskt behöva besöka en särskild webbplats (t.ex. Google Reader) kan vara ett lika stort hinder som att hålla reda på 11 andra webbplatser i din bokmärkeslista. De flesta hänger i sin inkorg, och i t.ex. GMail finns inte röken av några RSS-flöden (nästan, förutom web clips eller nåt  med hjälp av nåt Greasemonkey-skript).

Ja, ja, det var bara några saker. Nu tillbaka till GReader.

Uppdatering: eftersom jag är fullständigt oförmögen att få kommentarerna att fungera här (ber om ursäkt för eventuella bekymmer detta åsamkat dig!), lägger jag till en kommentar från Bengt O. Karlsson här:

Jag tror att alla dina förklaringar är giltiga men fäster mig speciellt vid punkt 2 - dålig upplevelse. Just så är det ju. Mina egna rss-feeds berättar bara <i>vad</i> jag skrivit om, ger inte själva texten. Läsare som inte har tid att klicka in på min site har jag förmodligen inte så mycket gemensamt med så det kan kvitta.

Jag prenumerera på mer än 200 Europabloggar i Bloglines. Via deras "quick view" kan jag omedelbart se vad som verkar vara relevant för mig (mindre än man tror) men sedan går jag direkt till siten. (Rss-texten kan förresten vara missvisande: ibland läser man förvånansvärda saker där men när man går till den riktiga siten ser man att det var ett citat från någon annanstans).

Jag har ett särskilt Bloglinekonto för "personliga" bloggar vilket jag uteslutande använder för att se vem som har uppdaterat. För den fuktionen är ju rss ett utmärkt instrument.

Din punkt 4 förstod jag kanske inte riktigt. Det jag skrivit ovan gäller väl inte för webproffs som du men glada amatörer kanske tänker i liknande banor.

 "Web 2.0" (är det inte dags för en uppgradering snart?) har ju utvecklats otroligt och givit oss mång nya möjligheter och upplevelser. Men det finns också många dolda faror vilket jag ju <a href="http://www.karlsson.at/f%C3%B6rs%C3%B6k/amateur.htm">skrivit utförligt om.</a> Jag vill i vart fall inte ha någon algoritm som bestämmer vad jag skall läsa  ;-)

Keep up the good work. Tack f.ö. för inlägg och länk om "wikipedialoopen" - ett utmärkt nummer i min samling...Jag brukar aldrig säga "vad var det jag sa" men om jag gjorde det skulle jag säga "vad var det jag sa".

Också @andie på Jaiku kommenterade intressant.

Uppföljning senare.

Lite intressant hos Tech Debug om hur man skapar en evig referens-loop i Wikipedia:

• Lägg till falsk information på en sida utan att ange en källa.
• Vänta på att en respektabel nyhetskälla citerar den falska informationen.
• Se till att den citera den respektable nyhetskällan för den falska informationen.
• Faktum etablerat.
  

Lite saker om Alan Turing jag stött på den senaste tiden:

Kevin Kelly myntar termen "Turing'd", när människan överträffas av beräkningsmaskiner:

We have this long list of tasks and occupations that we humans believe only humans can do. Used to be things like using tools, language, painting, playing chess. Now, one by one they get Turing'd. A computer beats them. Does it better.

So far we've can check off arithmetic, spelling, flying planes, playing chess, wiring chips, scheduling tasks, welding, etc. All have been Turing'd.

Scientific American om en pjäs, Pure, om Alan Turing:

Pure suggests that Turing may have turned his attention to artificial intelligence--a field that explores, at its core, the meaning of life--to celebrate Chris's life and let it live on in his work. In almost every scene, Turing has a brief conversation with the dead Chris; it later becomes clear that the entire play is set in the hazy moments before Turing's death, when he is hallucinating or perhaps communicating with Chris's spirit in the afterlife.

Clive Thompson om videospel som är bortom Turing:

Videogames, in effect, are beyond Turing. As Bart Simon, a sociologist who studies videogames at Concordia University in Montreal, put it in a recent paper (.doc): "The solo game is posthumanistically social." It's about the pleasures of hanging out with machines even when you're aware they're merely machines.

(Förresten, för en bra sammanfattning av spelforskning den senaste tiden, se Game Studies Download 2008).

Och så George Dysons förläsning "Turing's Cathedral" hos Google, om datamaskinernas idéhistoria under 1900-talet, med fokus på Turing, von Neumann, Gödel och de andra vid Princetons Institute for Advanced Studies:

Om du är inne på det här med wikis så kanske WikiSym är något för dig, det femte internationella symposiet om wiki-vetenskap, i Porto, Portugal, 8-10 september.

WikiSym 2008 aims to explore and extend the thriving wiki community, again bringing together researchers, practitioners, writers and scholars to gather, discuss and share knowledge and experience on all areas related to wikis and the wiki philosophy, ranging from social to technical, and from foundational to experience studies.

Den inledande misstänksamheten mot möjligheten att publicera max 90 sekunder långa videofilmer hos Flickr har lagt sig, om man istället ser det som "långa fotografier", där den optimala längden är 11 sekunder, med ljud. Jag postar ett långt foto varje dag i Flickr-gruppen ½ april 2008.

Här är dagens:



Andra saker som helt plötsligt börjar röra på sig:

New Yorkers "cartoons" animeras numera (för spridning i iTunes Music Store). Här är klassikern "On The Internet Nobody Knows You're A Dog":



Uppdatering: den perfekta låten är 2 minuter och 42 sekunder, anser Joshua Allen:

Then over here we have "Good Morning Good Morning," rightfully discarded by the masses as a throwaway. Why? Two minutes, 41 seconds. Hey, Beatles, maybe next time think about tacking on an extra second to give a song the grandeur and majesty it deserves.

"Delivery" med Babyshambles är 2:42.

Uppdatering 2: tänk dig att sitta fast i en hiss i 41 timmar. New Yorker har videon
. Bakgrundsartikel.

Ett par böcker:

Nudge av Richard A. Thaler och Cass Sunstein om "liberal paternalism" och "valarkitektur" (ej relaterat till haj- eller skaldjursarkitektur). Intervju hos Freakonomics.

Proust and the Squid av Maryanne Wolf om den läsande hjärnan, en i raden av böcker med Proust i titeln. Det lär sälja bra. Recension i The Guardian.

Uppdatering: John Markoff i New York Times om "whaling":

The tactic of aiming at the rich and powerful with an online scam is referred to by computer security experts as whaling. The term is a play on phishing, an approach that usually involves tricking e-mail users -- in this case the big fish -- into divulging personal information like credit card numbers.

Uppdatering 2: Ett verk av Ulf Rollof från den pågående utställningen på Millesgården:

Apropå det jag skrev om lock-in hos Google App Engine, skriver Andy Baio nu:

AppDrop is a container for applications developed with the Google App Engine SDK, running entirely on Amazon's EC2 infrastructure. Just like Google's Appspot, anyone can use a modified SDK to deploy their App Engine apps directly to Amazon EC2 instead of Google, and they work without modification.

This proof-of-concept was built in only four days and can be deployed in virtually any Linux/Unix hosting environment, showing that moving applications off Google's servers isn't as hard as everyone thought.

 

En väldigt rolig rubrik i Svensk Bokhandel: "Pirater stjäl böcker för synskadade".

- Jag tycker att det är chockerande att de använder material för läshandikappade. De har gått över en gräns för vad som är anständigt, säger Lennart Brohed, Slussens Bokförlag.

Läshandikappade och synskadade fildelar så klart inte.

Filmer i forskarmiljöer är inte alltför vanliga. Här är två stycken man skulle vilja se i alla fall:

• Dark Matter, som handlar om den sanna historien om Gang Lu (fast i filmen kallad Liu Xing), en gästforskare vid University of Iowa (fast i filmen är det University of Utah), som efter att hans forskning inte fick det erkännande han tyckte att det skulle få, bestämde sig för att skjuta ihjäl 5 personer på sin fysikinstitution, bland dem sin handledare. Han tog samtidigt sitt eget liv. Den verkar ha fått mycket av kosmologin rätt, och belyser dessutom den hårda tillvaron för kinesiska gästforskare i USA. Läs lite mer om bakgrunden hos Peter Woit.
• 2005 kom tyska filmen Schläfer, inte alls baserad på sanna händelser, men ändå verklighetsnära då den handlar om terrorism, spioneri, post-9/11-paranoia och molekylärbiologi, i ett forskningslabb på ett institut i München. Lustigt nog regisserad av Werner Heisenbergs barnbarn, Benjamin Heisenberg.
  

Uppdatering: ...och jag inser att jag skrivit om den senare tidigare. Hatar att vara förutsägbar.

Dagens Nyheter sällar sig till de stofiler som tycker att bibliotek inte fyller någon funktion förutom att vara byggnader, med sin ledare "Rädda Stadsbiblioteket!" idag. En ytlig inställning, minst sagt.

Så här på söndagskvisten droppar det in ett långt, långt inlägg av Dan Hill om arbetet med Monocles webbplats. Måste-läsning. Det är fascinerande att läsa om det förhållandevis traditionella tänket, där alla 2.0-aspekter lyser med sin frånvaro. Man ville skapa en "broadcasting platform" på veckobasis i förhållande till månadstidningen, där fokus låg på  innehåll (i videoformat) med kvalitet.

På webbplatsen är videosändningarna i förgrunden, inte innehållet i tidningen, men ofta som ett komplement till artiklarna där de komplementerar och fördjupar de ämnen man valt att skriva om.

Thus we were doing the opposite of what most magazine-driven brands when they turn to the internet (often as an afterthought). The obvious choice is to plonk all the magazine editorial online, and augment with a few editors' blogs and such-like. At first glance, we were effectively letting the print material reside where it is best experienced - in the tactile format of the magazine - and instead exploring new facets of the brand with a broadcast-led website. But wanting to have our cake and eat it, the magazine material is there too, just reformatted for the web and immersed in a new navigational framework, appropriate to its new context.

Video och text aggregeras efter ämne:

As you might expect, these keywords are not user-generated, but carefully chosen, curated and maintained. This retains a high quality threshold to the navigation, as a controlled vocabulary of keywords can be maintained by Monocle, and also reinforces the idea that Monocle is a bespoke, hand-finished production.

Om tankarna kring uppdateringstakten:

In terms of rhythm of updates, we deliberately decided less is more, and flying in the face of conventional wisdom (if you can have wisdom in a medium only a decade old) we produced editorial at a steady rate - essentially a well-made film or two per week - rather than bombarding the user with content. Deciding to filter, reflect and craft rather than immerse the user in a constant flow of data in lieu of information.

Om vuxen, modernistisk webbdesign:

Visually, we wanted to make something that didn't ape current design tropes - the boring, over-used and essentially art-less 'web 2.0 look' of bright palletes, gradient fills and rounded corners - but had a more classical view, as befitting something a little more grown up.

Om läsarmedverkan:

In terms of user generated content, or user discussion of Monocle pieces, my view was that we didn't need comments on the site as people increasingly have their own spaces to talk, discuss, comment - whether that's blogs and discussion fora, or the social software of Facebook et al. So a more progressive approach would be to ensure that everything is linkable and kept online - with clean, permanent URL structures - thus encouraging people to point to articles from the comfort of their own sites.

En prenumeration på Monocle är dyrare än att köpa enstaka nummer hos den lokala hökaren, på grund av det omfattande online-materialet.

Om annonsering:

There was no way we were going to submit to the tyranny of the banner ad - it's not a smart model, and certainly wouldn't work with a bespoke premium brand. As with the print brand, where advertising is carefully considered and advertorial is often produced in-house by Monocle themselves, advertising online would be something we'd control rather than be subservient to. So all commercial relationships thus far have been brokered and produced by Monocle.

Man kan tycka vad man vill om Monocles nästan parodiska jet set-utsikt, men man måste ge dom cred för att tänka utanför lådan. Jag har köpt alla nummer hittils.

Mina total okunskaper om allt RSS visar sig när jag läser hos Dave Winer om det där problemet med decentraliserade kommentarer (ny tjänst: Shyftr):

But RSS 2.0, believe it or not, has a solution built-in, the <comments> element. If more blog publishing tools supported it, then FriendFeed et al could use it.

Synd att resten av världen nu börjar använda Atom.

Det gamla hederliga skriv- och prenumereraverktyget Radio UserLand har stöd för detta.

Filmen som ska sälja Lars O Ericsson och Karina Ericsson Wärns samling av postmodern konst till en yngre publik. På Bukowskis.

Man sitter ofta på en massa PDF:er, artiklar (akademiska eller icke), presentationer, osv, men allt är i en enda röra och man hittar aldrig det man letar efter. Enter: Papers (för Mac; test i 30 dagar, efter det 265:-). En riktig livräddare, och som har utvecklats rejält sedan jag tittade på det sist.

Även om det finns standardfunktioner för referenshantering så är fokus här på att just ordna sina PDF:er, och man importerar lätt såna och Papers försöker hitta metadata om artikeln, men det är också mycket enkelt att fylla på med information om författare, titel och källa enkelt själv. Papper kan samlas i olika delbibliotek. Man kan också importera referenser och PDF:er från t.ex. Connotea eller EndNote.

Det fiffiga är också att man kan söka direkt i ett antal "Repositories" (eller sätta upp egna), t.ex. Google Scholar, Google Books, PubMed eller arXiv t.ex., och direkt importera referenser, och Papers försöker dessutom ladda hem artiklar i fulltext som PDF om det går (man kan ställa in att använda en proxy för autenticering).

Really neat, vars uppenbara konkurrent för kunskapsorganisation är Zotero, som har fördelen av att vara brynar-integrerad (Firefox alltså), men precis som Papers är Zotero än så länge knuten till en användares installation (inga möjligheter att dela bibliotek eller komma åt från var som helst). Enligt Zoteros "Development Roadmap" kommer dock 2008 innebära möjligheter för server-synkning och kollaboration.

Om du behöver skydd från den globala kapitalismen: Corporate Safety Blanket No. 1, från Coupland.

Vad som för mig känns som en obligatorisk omstart av hjärnan, Reboot-konferensen, kommer att äga rum 26-27 juni Köpenhamn, enligt mail från organisatören Thomas Madsen-Mygal. Webbplatsen för konferensen är inte uppdaterad än, men det kommer förhoppningsvis de närmsta dagarna. Känns som att en evighet har gått sedan jag var där första gången, 2003. 

Jag behövde lite input för hur jobbmöten kan göras bättre och skickade in frågan till "the hive mind", a.k.a Jaiku, och fick en massa bra svar. Du kan också läsa dom.

Tidskriften Nature genomförde en enkät bland sina läsare om vanan bland forskare att använda sig av "kognitions-förhöjande" droger (t.ex. Ritalin (vanligtvis mot ADHD), Provigil (mot sömnsvårigheter) och beta-blockerare, för att dämpa ångest). 1400 respondenter från 60 länder, och var femte använde såna droger av icke-medicinsk skäl:

For those who choose to use, methylphenidate [Ritalin] was the most popular: 62% of users reported taking it. 44% reported taking modafinil, and 15% said they had taken beta blockers such as propanolol, revealing an overlap between drugs. 80 respondents specified other drugs that they were taking. The most common of these was adderall, an amphetamine similar to methylphenidate. But there were also reports of centrophenoxine, piractem, dexedrine and various alternative medicines such as ginkgo and omega-3 fatty acids.

Allt för att höja koncentrationen, klara av specifika uppgifter bättre eller bekämpa jet-lag.

Jag är ju ingen utvecklare av datasaker, men finner ändå detta med "cloud computing" intressant (vilket kanske märkts i en del spridda inlägg). När nu Googles "maskin" för att hysa in webbapplikationer (några användningsområden för andra typer av beräkningar och lagring, t.ex. för vetenskapliga ändåmål, verkar man inte kunna skönja; det marknadsförs som en "startup"-lösning, som ett lite mer avancerat webbhotell) ställs mot Amazons lite lösare web services verkar en del ställa sig lite undrande inför den "lock-in" det innebär att välja en "leverantör" av lösningar.

Den typen av öppenhet som LAMP-stacken har erbjudit (och som i mångt och mycket ligger bakom innovationslustan på webben de senaste åren) kan få mindre betydelse. Till exempel skriver Doug Cutting:

As we shift applications to the cloud, do we want our code to remain vendor-neutral? Or would we rather work in silos, where some folks build things to run in the Google cloud, some for the Amazon cloud, and others for the Microsoft cloud? Once an application becomes sufficiently complex, moving it from one cloud to another becomes difficult, placing folks at the mercy of their cloud provider.

Lagring och beräkningar är ännu inte vilken vara som helst man köper, eller om man ser på det som med elnätet: man kan inte byta elleverantör och fortfarande hoppas att det bara är att jacka in strykjärnet och få det att funka.

Uppdatering: cloud computing-operatören Joyent (vars servrar den här sunkiga bloggen snurrar på) skriver:

Developers get root on Joyent. You can run any DB, any application stack. Any storage. The fact that Twitter grew up on Joyent and then graduated is actually proof that we really do run an open-standards-based cloud. Try to leave App Engine. Or AWS. When you move can you install Bigtable? S3?

Google söker en "software engineer" till "Lulea":

We need engineers to develop the next generation search engine. Our engineering team is working on problems in a number of areas, including cutting-edge information retrieval algorithms, scalability issues related to dealing with huge amounts of data and a rapidly increasing user base, and a variety of novel search features. If you have a need to bring order to a chaotic web, contact us.

Jag antar att det har med Marratech att göra.

Rock Band kommer för Xbox 360 i Europa 23 maj, skriver Ars Technica bl.a. Dumt nog måste man köpa spelet och instrumenten separat och för den häftiga summan på ca 2 200:- om man ska lita på uppgifterna.

Hjärnan är ju plastisk, anpassar sig efter omständigheterna. När förmågan i en del av den blir sämre, kan andra delar ta över.

New Scientist refererar en artikel i Brain (1), från januari i år, om fallet Anne Adams, som efter att ha drabbats av primär progressiv afasi började uppvisa ett konstnärligt intresse, förmodligen resultatet av att nya vägar öppnades upp för att ta in och behandla sinnesintryck (t.ex. synestesier). Framför allt skapade hon ett konstverk som tolkade Ravels Boléro, på detaljnivå, där alla takter i verket kartlades och färgades (se bilden; klicka för större version).

En artikel från 2002 (2) av franska och italienska forskare argumenterar för att den okända hjärnsjukdom som i huvudsak drabbade Ravels vänstra hjärnhalva kan vara förklaringen till Ravels sena verk, i synnerhet just Boléro, med sitt repetitiva tema. Faktum är att Ravel och Adams led av ungefär samma sjukdom (även om den förstes aldrig riktigt kunnat diagnosticerats). Men Adams verk skapades innan detta kändes till, och innan Adams ens visst själv att hon led av sjukdomen. Ett lustigt sammanträffande, men förmodligen inte.

Uppdatering: New York Times skriver också om fallet.

[via: Metafilter]

(1) W. W. Seeley et al (2008) Unravelling Boléro: progressive aphasia, transmodal creativity and the right posterior neocortex. Brain 2008 131(1):39-49

(2) L. Amaducci, E. Grassi, F. Boller (2002) Maurice Ravel and right-hemisphere musical creativity: influence of disease on his last musical works? European Journal of Neurology 9 (1) , 75-82

Pengar, olika sorters:

(Fotograf: Bengt A. Lundberg)

Mynt från bl.a. Baghdad och Damaskus 500-840 f.Kr, hittade förra veckan under utgrävningen i Sundveda vid Arlanda. Läs mer.

Nya brittiska mynt, designade av 26-årige Matthew Dent, som vann den öppna tävling som Royal Mint utlyste. Utan tvekan stylish. [via: Hoefler & Frere-Jones]

Den gräsligt fula nya 5 dollars-sedeln. [också via: Hoefler & Frere-Jones]

"Ten Thousand Cents" is a digital artwork that creates a representation of a $100 bill. Using a custom drawing tool, thousands of individuals working in isolation from one another painted a tiny part of the bill without knowledge of the overall task. Workers were paid one cent each via Amazon's Mechanical Turk distributed labor tool. The total labor cost to create the bill, the artwork being created [...] are all $100.

[via: waxy.org]

Jag har fått in lite snits på mitt läsande. Postar lite stats så att jag kan jämföra om en månad:

Jag har bokmärkt lite saker den senaste tiden, allt egentligen värdigt längre inlägg:

Shirky watch: SvDs Martin Jönsson skriver positivt om HCE, och ändå delar man känslan med recensenten i Times Higher Education, av att exemplen som tas upp i boken lider av en viss kulturell närsynthet ; Shirky hos Colbert / om du tittar på sista säsongen av The Wire på SVT kanske du uppskattar New York Magazines analys av inlednings-sekvensen / nyutgåvan av The Microphones "The Glow Pt. 2" får 9.3 hos Pitchfork, finns på iTMS / flertalet papper från International Conference on Weblogs and Social Media finns att läsa (där nog det om Wikipedia är mest intressant) / Atom har vunnit, i det tysta / enligt New York Times dör folk av att blogga / 12-årige Dmitri Gaskin förklarar vad jQuery är i en Google Tech Talk, liksom att Merlin Mann följer upp sin Inbox Zero-föreläsning /...han driver också med ångpunkarna / också en föreläsning om forskning hos Google, med Alfred Spector i Zürich / lång lista på tjänster för kollektiv intelligens från MIT Center for Collective Intelligence / ett gästinlägg hos Henry Jenkins ger bakgrunden till den anonyma rörelsen vs. Scientologi-kyrkan (som garanterat kommer med som exempel i andra upplagan av HCE) / biblioteksmetaforen för skattning av fildelning inte helt passande, säger Rasmus Fleischer (som i ett annat inlägg påpekar att jag pekat ut fel John Barlow) / orgasmer: så funkar dom / lite annorlunda dagbok från Muji / "human terrain mapping" är en av de viktigaste nyorden från det här årtiondet, säger Steve Steinberg i ett intressant inlägg om forskningen kring "crowd control" / Jester 4.0 rekommenderar skämt algoritmiskt / Vinpravda sammanställer vinrecensioner från tidningar och teve - en väfttrikåkprodukt / (foto av Flickr user P/\UL)

Idag när du har lite tid över tycker jag att du kan titta på lite bra saker: börja med att titta på Mike Wallaces tvådelade intervju med Frank Lloyd Wright (från det fantastiska arkivet med Wallace-intervjuer från 1950-talet), där den 88-årige arkitekten fortfarande håller huvudet högt ovanför samtidens uppfattade dekadens; sen kan du välja att titta på intervjun med Eldon Edwards (Imperial Wizard of the Ku Klux Klan; från samma arkiv; missa inte heller här den inledande cigarett-reklamen), där Wallace uppvisar en intervjuteknik som svenska journalister kan lära sig av; en annan som kämpar i motvind är Ted Nelson, som du kan se en föreläsning med från Oxford Internet Institute.

Sort of interesting avhandling som läggs fram idag vid Linköpings universitet: De länkade orden: Den digitala arenans dynamik, av Maria Mattus.

Diskussionen tar upp nyhetsmediernas förhållningssätt till Internet, vad som kan tillskrivas den bakomliggande agendan, samt mediernas påverkan på människor. Dessutom berörs Internets pluralism och hur den kan inverka på sättet att se på "sanning". Wikipedia framhålls som en förebild genom att visa på hur engagerade användare tillsammans kan skapa en konkurrenskraftig produkt. På Internet sker interaktionen inom och med den hypertextuella strukturen vilket påverkar meningsskapandet och förskjuter ansvaret från texternas ursprungliga skapare till användarna. Möjligtvis behövs någon slags homo navigare som kan fungera inom, utom och emellan digitala arenor.

[via: pressmeddelande]

Syrran säger:

Resultatet av IVAs projekt Internetframsyn ska presenteras torsdagen 10 april, kl.13-16 Program (PDF) och anmälan.