February 2011 Archives

Jag har tyvärr missat att Moderna Museet har en programserie om postmodernismen, även om det återstår ett par punkter (bl.a. ett samtal mellan Horace Engdahl och Margaretha Åsberg om koreografi). I höst öppnar V&A i London en stor utställning om postmodernismen och dess inflytande - Postmodernism: Style and Subversion 1970-1990 - något som The Guardian skriver om.
Det här är en mer eller mindre bokstavlig översättning av det "manifest" som idag cirkulerat på nätet, med start hos bl.a. Sarah Houghthon-Jan. Du skulle förmodligen vara mer betjänt av att köra det genom Google Translate, men här kommer det:

E-boksanvändarens deklaration om rättigheter är ett uttalande om de grundläggande friheter som bör förlänas alla e-boksanvändare.

Varje e-boksanvändare ska ha följande rättigheter:

  • Rätten att använda e-böcker enligt riktlinjer som främjar tillgång framför begränsningar i ägandet.
  • Rätten att ha tillgång till e-böcker på varje tänkbar teknisk plattform, både med den hårdvara och med den mjukvara som användaren väljer.
  • Rätten att kommentera, citera passager, skriva ut och dela med sig av e-boksinnehåll enligt upphovsrättens anda och enligt "fair use"-principen.
  • Rätten att konsumtionsprincipen också gäller digitalt innehåll, vilket ger e-boksägaren rätt att behålla, arkivera, dela och återförsälja inköpta e-böcker.

Jag tror på den fria marknaden för information och idéer.

Jag anser att författare, skribenter och utgivare kan blomstra när deras verk finns tillgängliga via ett brett spektrum av medier. Jag anser att författare, skribenter och utgivare kan frodas när läsare ges maximal frihet att få tillgång till, kommentera och dela med andra läsare, och hjälpa innehållet att hitta nya läsare och marknader. Jag anser att e-boksköpare ska besitta rättigheterna enligt konsumtionsprincipen, eftersom e-böcker är en del av den större kulturella grundvalen för läskunnighet, utbildning och tillgång till information.

Digital Rights Management (DRM) fungerar som en mekanism för att hindra det fria utbytet av idéer, litteratur och information,  som en slags tull. På samma sätt innebär nuvarande licensöverenskommelser att läsare aldrig äger den slutgiltiga kontrollen över sitt personliga läsmaterial. Detta är inte acceptabla villkor för e-böcker.

Jag är en läsare. Som kund har jag rätt att bli behandlad med respekt och inte som en potentiell brottsling. Som konsument har jag rätt att fatta mina egna beslut om de e-böcker som jag köper eller lånar.

Jag är bekymrad över tillgången till litteratur och information genom e-böcker i framtiden. Jag ber läsare, författare, förläggare, försäljare, bibliotekarier, mjukvaruutvecklare och hårdvarutillverkade att stödja denna deklaration om rättigheter.

Detta är dina rättigheter. Nu är det din tur att ta ställning. Hjälp oss sprida ordet, kopiera hela det här inlägget, lägg till dina egna kommentarer, mixa om det, och sprid det vidare till andra. Blogga om det, twittra det (#ebookrights), skriv om det på Facebook, maila om det, och klistra upp det på en lyktstolpe.

Jag kan alldeles för lite om svensk upphovsrättslagstiftning, men har valt att översätta "first-sale doctrin" till konsumtionsprincipen, enligt vissa ledtrådar jag fick. Korrigera mig gärna om detta är fel.

Bara en pekare till den fullständiga transkriberingen av Bruce Sterlings tal vid Reboot 2009, som jag gillade en del av.
hitchcock-02.jpgJag hoppas det inte blir några bekymmer för konstnären Meg Hitchcock, som spenderat 350 timmar på att klippa ut bokstäver från en engelsk översättning av Koranen för att sedan sammanfoga dem så att de utläser Uppenbarelseboken, och slingrar sig fram på väggarna på ett galleri i Brooklyn. Men fint är det! [via: Hyperallergic]
telaviv_library.jpg

Ett ganska fint friluftsbibliotek i Tel Aviv, till för flyktingar och papperslösa arbetare i staden, vuxna som barn. Fler bilder hos ArchDaily. Man har en intressant ordningsprincip, där böckerna sorterar under de känslor de väcker, och läsarna själva placerar dem på hyllan: "the placement of the book is not decided by popular vote, but by the last reader. Even if ten readers thought a book was amusing and the eleventh thought it was dull, the book will move to the Boring shelf - at least until the next reader weighs in.".

BLDGBLOG har en längre, och väldigt intressant, intervju med Zachary Mason, författare till The Lost Books of the Odyssey, som nämnts här tidigare.
Gleick.jpg
James Gleicks The Information: A History, A Theory, A Flood. [via Brainiac]

De har blivit några stycken nu, de här instruktionsfilmerna (1, 2, 3, 4, 5), och jag funderar på vad som för dem samman. Naturligtvis är de gjorda med omsorg, med en känsla för detaljerna. De har också ett påtagligt ljud, där man nästan kan känna värmen från blåslampan eller doften av bensin. Och visst, de är alla hyllningar till mer eller mindre bortglömda hantverk, eller lätt nostalgiska över en svunnen tid när man skapade med händerna. 

Men framför allt är det formatet: minimalistiska dokumentärer på max 5 minuter, inte överdrivet pratiga, utan fokuserade på det som betyder något. Perfekt för internet.

Det är också något väldigt Vimeo-aktigt över dem, som Bruce Sterling nyligen försökte fånga i sitt prat om Vimeo-estetiken i "Vernacular Video". 

Ovan finns en film om Jost Haas, som sägs vara England sista glasögonmakare, med en teknik som används i uppemot 200 år. Regisserad av Tomas Leach, och filmad med 16mm-film av Ben Todd.

Apropå ögon, se de underbara bilderna på Anna, Erik och Ellen, som Robert Henriksson tog till det gripande reportaget i DN igår. 
Loeb Classical Library firar i år 100 år. Med sina gröna (för grekiska) och röda (för latin) omslag formligen andas de bildning och 2000-årig tradering. De är ett slags Kitty-böcker för intellektuella. De gör sig därför bra som inredningsdetalj, något som utgivaren Harvard University Press uppmärksammar, och berättar att Loebs (särskilt röda) är en favorit hos Martha Stewart.

loeb.jpg

Tekniska prylar är egentligen rätt ointressanta, men vissa saker fångar mitt intresse när de så tydligt hakar i en tradition och lär sig av misstagen hos tidigare produkter: avsaknaden av fingeraktiviteten hos Kindle, men främjar "sömnighet" hos skärmen snarare än hyperaktiviteten hos t.ex. en iPad. Det är något sympatiskt hos en produkt som vill vara "straight, less network connected, rural, almost natural, looking as a paper, physical, although very very useful" - som NoteSlate.

noteslate.jpg 

Den tidig-moderna läskulturens förhållande till vår egen tids digitala leverne är något som fascinerar mig, och det är lite kul att Steven Johnson (se tidigare inlägg) är på väg att lansera en ny tjänst - Findings - där man tydligen ska kunna dela med sig av klipp och anteckningar från det man läser - lite som i gångna tiders "commonplace books". 

På sidan för Findings - som ännu är i "privat beta" - finner man ett citat av Robert Darnton, från artikeln "Extraordinary Commonplaces" från år 2000, som kanske ger ledtrådar om vad det handlar om:

Unlike modern readers, who follow the flow of a narrative from beginning to end, early modern Englishmen read in fits and starts and jumped from book to book. They broke texts into fragments and assembled them into new patterns by transcribing them in different sections of their notebooks. Then they reread the copies and rearranged the patterns while adding more excerpts. Reading and writing were therefore inseparable activities. They belonged to a continuous effort to make sense of things, for the world was full of signs: you could read your way through it; and by keeping an account of your readings, you made a book of your own, one stamped with your personality.

Det här liknar lite Open Bookmarks, som nämnts här tidigare.

Findings verkar ligga under New York-baserade Betaworks, som tidigare framgångsrikt lanserat saker som TweetDeck och bit.ly.
Lendle är ett fiffigt koncept - här kan man som Kindle-användare lägg upp böcker för andra att låna. Man talar själv om vilka böcker man har och är beredd att låna ut (jag lade upp Gary Shteyngarts Super Sad True Love Story, som tyvärr var en variant som inte gick att låna ut), och kan sedan begära att få låna andras böcker - hade 2 "requests" när jag började, och den ena funkade fint (har nu 2 veckor på mig att läsa The Hunger Games), medan Jonathan Franzens Freedom tyvärr inte fanns tillgänglig för min "region" (Europa), grr! Men ändå kul när användarna tar saken i egna händer. 

LED:ar, Arduino, Processing, RFID - en hemmagjord Spotify-spelare av Jordi Parra. Mer hos Creative Applications.

Stora gester är grejen.

Den här gigantiska pekskärmen som man hittar vid universitetet i Groeningen har onekligen potential. 
Följer upp ett tidigare inlägg, om Aby Warburgs bibliotek i London: enligt Die Zeit pågår en kampanj för att återbörda samlingen till Hamburg, där den en gång påbörjades. Günter Grass lär i helgen ha inlett kampanjen.
Eftersom jag har bloggat om två andra typografiska kartor är det inte mer än rätt att jag också nämner de här fina varianterna, med anatomiskt tema, skapade av Mattias Sjöberg.

cor.jpgVia: Street Anatomy.
En underbar liten meditation över fördelen med att spendera tid på parkeringshustak, inkluderandes tips om do's and don'ts (hyr aldrig ett tak själv, sov gärna över, berätta inte för någon om hur förträffligt det är, ta inte med ditt husdjur), och vilka fiender man kan möta där.

When I say that I love car park roofs, I don't mean that I love to park on them. I'm not going to try and convince you that 'of all the places you could possibly park a car, the top deck of a multi storey is the best' although I do believe that. For me, car park roofs are much more than just vehicle depositaries - they are high rise civic squares, where pedestrians like us are free to park ourselves. I want you to visit car park roofs on foot, I want you to have responsible fun on them and I want you to love them like I do.
(av: Lewis Dryburgh, ett tal hållet på den där tråkighetskonferensen jag tidigare nämnt).
marxkapital.jpgIliaden, Kapitalet, Macbeth eller Faust. Tyska All The World's a Page säljer dessa klassiker ihoptryckta på ett papper. Fram med förstoringsglaset.

(via: Walking Paper)

Rasmus Fleischer har uppmärksammat robotförfattare (och boklådor som säljer böckerna, och bibliotek som köper in de samma) den senaste tiden. Ett intressant utmanare på den marknaden är Narrative Science, som utlovar automatiskt genererade berättelse utifrån data och statistik, till och med med "customized formats, voices & points-of-view". Business Week har ett exempel på hur man genererar sportjournalistik.
Osynlighetsmantlar är snart i var mans och kvinnas garderob, berättar The Great Beyond, apropå ny forskning från Storbritannien, där man lyckats skapa ett material som "böjer" inkommande och utgående ljusstrålar och skapar känslan av att det höljda objektet är osynligt.  Det fina att materialet är naturligt förekommande kalkspat kan användas, förvisso med vissa begränsningar i applikationen - ljuset måste komma ur en viss vinkel för att vara effekttivt, så faktiska osynlighetsplagg kan vara svåra att skapa.  

Originalartikeln - "Macroscopic invisibility cloaking of visible light" - i Nature Communications är tyvärr bakom betalmur, men det finns en pre-print hos arXiv att läsa.

Uppdatering: det hela finns lite mer beskrivet hos Wired Science.

Senaste kommentaren

www.flickr.com


Jag heter Erik Stattin och det här är min blogg. Jag skriver om digital kultur, ungefär. Du får gärna tipsa mig om saker. Kontakta mig på erik.stattin@gmail.com. Jag är mymarkupTwitter och Delicious.


Twitter Updates