August 2010 Archives



En underbart vacker liten film om japanska motorcykelkonstnären Shinya Kimura. Jag rekommenderar att du ser den med hörlurar på, då ljudet är halva grejen.

Tidigare i serien:

prineville_facebook.jpg
Jag är intresserad av de materiella förutsättningarna för mitt uppkopplade liv, så alla nyheter om hur servrarna i Google och Facebooks datacenter kyls är lovligt byte. 

Staten Oregon är USA:s datacenter-stat, med företag som Google, Microsoft, Amazon och Facebook bland sina ockupanter. Billigt land, nära till vattenkraft, schysst fiberoptik, men framför allt regler som gör att stora företag kan etablera sig utan att behöva betala någon egentlig skatt under 15 års tid (tveksamt om något av dessa företag finns då, hur som helst). Förutsättningen är att man anställer minst 35 locals, att deras löner blir 150 % mer än genomsnittet och att man investerar vissa summor i "the local community".

Det är lite intressant att läsa om hur Facebook har skött etablerandet av sitt planerade 29 000 kvadratmeter stora datacenter i staden Prineville (pop: 10 000), Oregon. Till skillnad mot hur Google hanterat lokala politiker och tjänstemän i The Dalles (nämnt här tidigare), så vill Facebook vara exemplariska i sin öppenhet med att informera om sin etablering, och skänka tillbaka till samhället (något man bl.a. kan se i den Facebook-grupp som finns för projektet) . Enligt The Dalles Chronicle har Google varit allt annat än samarbetsvänliga. 

Mannen som ansvarar för bygget, Ken Patchett, jobbade tidigare för Google med Dalles-bygget, men ansvarar nu för Facebooks ström-slukande hangar med servrar, säger så här:

"When I came to Google, they really hadn't fully understood the ramifications of moving into a rural community," he said. "If you build a data center in downtown Atlanta or New York City, nobody cares."

En artikel i The Datacenter Journal beskriver lite mer om tekniken bakom Facebook-centret:

The company is planning to deploy major power-saving technologies in the new data center, including new UPS technology, an evaporative cooling system, and airside economizers, to name a few. The UPS system has a patent pending and is a block redundant N+1 topology. It promises a reduction of up to 12% in power usage. Facebook is also planning to recycle the heat generated by servers and to use that heat to warm office space when required. The airside economizer will bring in cold air from outside for more than 60% of the year. Traditional chiller systems have been replaced by an evaporative cooling system, which minimizes water usage.Read more about square by Rakesh Dogra

Om jag bara tänker på min egen inställning, hur jag mycket hellre använder Twitter via TweetDeck eller en iPhone-app än via webben, så finns det absolut inget som säger att läget som det är nu - öppet internet, webb först - kommer att bestå. En Atlantic-artikel analyserar frihetsspåret inom internetretoriken, med Stewart Brands "Information Wants To Be Free" som utgångspunkt, och konstaterar att det inte är något annat än en ideologi för att täcka över ett massivt roffande av digitala landmassor. Snart stängs gränserna.

Which brings us back to manifest destinies, physical and digital. As Patricia Limerick has argued in her reconsideration of frontier ideology, the moonstruck rhetoric of Manifest Destiny in the 1800s, though it may have been sincere, neatly papered over a host of less enlightened agendas. The surge west was a critical driver of economic growth, allowing the growing republic to harness vast amounts of natural resources and create new markets. The high-flown ideology of Manifest Destiny was, in short, a cover for a massive land grab (not to mention the slaughter of the Indians). The same is happening online. Now, instead of farmers versus ranchers, we have Apple versus Google. In retrospect, for all the talk of an unencumbered sphere, of a unified planetary soul, the colonization and exploitation of the Web was a foregone conclusion. The only question now is who will own it.
robber_alphabet.jpg

slay_alphabet.jpg
Ptak Science Books
rotar alltid upp intressanta saker, nu senast några fina alfabetsböcker från 1800-talet: böcker avsedda för barn att lära sig språket. Högst upp en från A was an Archer, or a New Amusing Alphabet for Children, från 1844, och under den från Kantner's Illustrated Book of Objects and Self-Educator in German and English från 1879. Sköna There Will Be Blood-vibbar.
With dynamic-feed proximity-based geofencing and geofencing APIs, it's possible to deliver these dynamic data sources just-in-time as mobile users move within geographic proximity of continuously shifting, moving-target data streams.

Den här meningen skulle man vilja bryta ner till vanligt språk, men de är omöjligt. "Geofencing", upprätttandet av tidsspecika geografiska zoner som kan fungera som gränser för automatisk incheckning, är helt klart ett begrepp att hålla koll på. En ung entusiast skriver om det hos RWW, och får det att låta som att det enda hindret på vägen mot total geografisk transparens är mobiltelefonernas brist på bakgrundprocessande:

Geospatial calculations can be complex, as is rapid computation of massive amounts of location data.
kids, Kashgar


Stefan Geens har besökt staden Kashgar i Xinjian-regionen i nordvästra Kina, där en gammal del av staden håller på att rivas, och har tagit några fantastiska porträtt på människorna där.

Uppdatering: mer från Stefan hos Ogle Earth
dalarna_library.jpg

Spiralformade innanmäten är helt klart grejen (se föregående inlägg). Det nya biblioteket för Högskolan i Dalarna, ritat av danska ADEPT, klart 2013 (enligt Dala-Demokraten), får en "kunskapsspiral" som med hjälp av ramper cirklar sig uppåt i byggnaden, mot upplysning. Mer hos ArchDaily.
Tommy Sundströms webblogg.net var den första svenska bloggen jag såg, och den var en omedelbar orsak till att jag drog igång mitt eget bloggande för snart nio år sedan. Tommy firar idag 10-årsjubileum. Grattis, och tack för inspirationen! Jag sympatiserar med Tommys avslutande utfästelse:

Så det får bli ambitionen för nästa decennium - att hitta hybridformerna, där bloggens (eller kanske twittrandets) händelsepuls kombineras med bokens förmåga att foga samman till begripliga berättelser.

big_ted.jpg
Den globala, intellektuella jetsettar-konferensen, TED, har fått sitt högkvarter i form av en kubisk byggnad vid ett torg i Taiwan. Byggnaden fångar upp en gågata och låter den fortsätta in i husets spiralformade innanmäte, som avslutas med ett grönt tak. 

Not really, men Bjarke Ingels Group har ritat ett förslag på en byggnad med titeln TED för en än så länge ospecificerad taiwanesisk stad. Se mer hos Inhabitat.

Jag hörde förresten Bjarke Ingels himself samtala med Ola Andersson på Kulturhusets tak ikväll, under rubriken Stockholm vs. Köpenhamn (en konflikt som de två var högst ovilliga att diskutera). Tyvärr ville samtalsledaren imponera lite väl mycket med namedropping och frågor som mest är intressanta arkitekter emellan (exempelvis vad Rem Koolhaas Delirious New York egentligen handlar om), men på slutet kom Ingels in på intressanta saker om vad han kallade "vernacular architecture" och "engineering without engines", och jag hittade det här i en intervju från 2008:

So what we're trying to say is that maybe in the globalised world, vernacular doesn't mean local materials so much. It's more about the organising of your buildings and cities in such a way that they provide all the qualities, like natural ventilation and temperature, as a product of the architecture rather than machines
manhattan_battery.jpg
Jag sprang in i de här fina konceptuella kartorna, som på ett fiffigt sätt lånar sin form från Google Maps, av Christoph Niemann, och blev påmind lite om Josef Franks Manhattan-motiv:

frank_manhattan.jpg

buddha2-LR1.jpg

Man kan spåra en incheckningens etik i Gowallas riktlinjer för sitt API:

  1. Check in where the user actually is
  2. Don't encourage checking in where the user isn't
  3. Never check in without permission from the user
  4. Encourage social behavior, discourage bot-like behavior
  5. Rapid, repeated checkins are not tolerated
  6. Use the API responsibly
facebook_dog.jpg

Derived data is data about you that is derived from all the other data. For example, if 80 percent of your friends self-identify as gay, you're likely gay yourself.

Checkin-kulturen är förbryllande. Jag skulle vilja se lite deltagande etnografi gjort bland badge-jagarna, de som lever location based (som om vi alla inte gjorde det). 

Från en intervju med en indisk power user hos foursquaretalk.com:

dhempe - Finally, which is your most favorite badge right now and which is the badge you are looking forward to earn?

manuscrypts - I like my Zoetrope badge (10 movie theater check-ins) - pretty cool one, I thought! To earn - 'Player Please' (checking-in with 3 members of the opposite sex) would be fun... and unattainable ;-) so it has to be Jetsetter (5th airport check-in) :-)

Merlin Mann ironiserar över badge-hysterin och det bisarra med att finna glädje vid att tala om för andra att man står nära andra saker:

It almost makes me question the value of bothering to report what I'm standing near at all. It really does.

I'm sorry. I didn't really mean that; that would be anti-social. And, I know that.

But, whether receiving kudos via event-based scripts and slightly-altered phone graphics or otherwise, I owe it to the people I've never met who sometimes stand near places where I've stood near to know that I have also stood near there sometimes too. Sometimes more or less often, and on serendipitous occasions, the same number of times that they stood near there. But, yes: I did sometimes stand near where they stood near. And, yes, they and computers should know that.
Ars Technica skriver lite om Googles uppskattning av hur många böcker det finns i världen (129 864 880 stycken = förmodligen skitsnack, med tanke på hur mycket man vet om Googles metadata-härke ("a train wreck: a mish-mash wrapped in a muddle wrapped in a mess", som Geoff Nunberg uttryckte det)). Men de har en bra idé om hur det ska kunna åtgärdas:

The best the search giant can do is acknowledge and embrace the fact that it's now the newest, most junior member of an ancient and august guild of humanists, and let its new colleagues participate in the process of fixing and maintaining its metadata archive. After all, why should Google's engineers be attempting to do art history? Why not just focus on giving new tools to actual historians, and let them do their thing? The results of a more open, inclusive metadata curation process might never reveal how many books their really are in the world, but they would do a vastly better job of enabling scholars to work with the library that Google is building
The New Inquiry är ett fynd. Jag gillar till exempel det här om vår nyfunna intimitet:

Internet socialization is far closer to a 19th century mode of intimacy than to a dystopian future of tragically disconnected robot prostitutes. There's a Jane Austen-ish quality to online social life. The written word gains unmatched power and inarguable primacy.

krenbook-lead01.jpg
Jag tror jag har nämnt Matej Krens bokhus tidigare, men hittar det inte nu. Hur som helst har han överträffat sig genom den här gigantiska installationen med böcker som tegel på ett konstmuseum i Bologna. Mer hos Inhabitat.

Dom skulle ha ett sånt där torn på det nya Bibliotek Plattan, som invigs nästa vecka.
foldit_nature.jpg
Jag nämnde fold.it - ett "riktigt intressant exempel på crowdsourcing för vetenskaplig nytta" - i maj 2008. Veckans nummer av Nature har en artikel om experimentet: "it demonstrates the considerable potential of a hybrid human-computer optimization framework in the form of a massively multiplayer game". Jag hade hoppats lite grann att man skulle lista namnet på de alla 57 000 som bidragit till resultat, men som du ser ovan står det bara "Foldit players" som siste författare. (Tyvärr är artikeln bakom betalmur).

Uppdatering: mer hos Not Exactly Rocket Science, 80beats listar några andra projekt man kan delta i.

Uppdatering 2: "We would like to submit a potential cover to Nature with a photomosaic of profile pictures from Foldit players, which would potentially look like this:"

color-mosaic-tiny.png

Roland Paulsens bok Arbetssamhället måste vara sprängstoff och jag hoppas den kommer att debatteras mycket. Jag fann det här i DNs artikel idag:

Idén till sin forskning fick han under långa händelselösa nätter när han jobbade som spärrvakt vid Mälarhöjdens tunnelbane station i södra Stockholm i början av 2000-talet. Med blott ett 20-tal biljetter att stämpla varje natt hade han gott om tid att läsa sina sociologikurser.

- SL är en jättefin institution. Jag råder alla studenter att hitta ett sådant jobb.

Under sin tid som forskare har Roland Paulsen intervjuat en rad personer med luft i sin arbetsdag. Till de mer undersysselsatta hörde en banktjänsteman som jobbade heltid men bara ägnade en kvart om dagen åt sitt jobb.

...och så sprang jag in i en bok med titeln I Wish I Worked There! A Look Inside the Most Creative Spaces in Business, med arbetsplatser som skiljer sig ganska mycket från en SL-kur. Google, Nike, LEGO, Sony, m.m. Alla optimerade för att hela livet ska investeras i företagsmaskinen, förmodligen utan att ge utrymme för personlig utveckling utanför jobbet. 
wiggle_brain.gif

NuVu verkar vara en fantastisk skola för 14-18-åringar, "i närheten" av MIT (doktorander därifrån är lärare), med ett studio-fokus, där studenterna i två-veckorsperioder får lösa riktiga världsproblem som har "miljontals lösningar". Temat under en termin kan vara "The City of the Future", "Storytelling", eller som för höstterminen: "Science Fiction":

This Fall, students will suspend disbelief and enter into the world of science fiction: a space of imaginary yet scientifically-grounded elements. Students will explore ideas on alternate possibilities in a world based on known or postulated laws of nature. The studios will delve into topics such as space mining, parallel universes, alternate worlds, and nanotechnology. Future realities will be uncovered, re-created, designed and prototyped.

Så här ser schemat ut:

designfiction.jpg

Senaste kommentaren

www.flickr.com


Jag heter Erik Stattin och det här är min blogg. Jag skriver om digital kultur, ungefär. Du får gärna tipsa mig om saker. Kontakta mig på erik.stattin@gmail.com. Jag är mymarkupTwitter och Delicious.


Twitter Updates