Snart stängs gränserna för webben
Om jag bara tänker på min egen inställning, hur jag mycket hellre använder Twitter via TweetDeck eller en iPhone-app än via webben, så finns det absolut inget som säger att läget som det är nu - öppet internet, webb först - kommer att bestå. En Atlantic-artikel analyserar frihetsspåret inom internetretoriken, med Stewart Brands "Information Wants To Be Free" som utgångspunkt, och konstaterar att det inte är något annat än en ideologi för att täcka över ett massivt roffande av digitala landmassor. Snart stängs gränserna.
Which brings us back to manifest destinies, physical and digital. As Patricia Limerick has argued in her reconsideration of frontier ideology, the moonstruck rhetoric of Manifest Destiny in the 1800s, though it may have been sincere, neatly papered over a host of less enlightened agendas. The surge west was a critical driver of economic growth, allowing the growing republic to harness vast amounts of natural resources and create new markets. The high-flown ideology of Manifest Destiny was, in short, a cover for a massive land grab (not to mention the slaughter of the Indians). The same is happening online. Now, instead of farmers versus ranchers, we have Apple versus Google. In retrospect, for all the talk of an unencumbered sphere, of a unified planetary soul, the colonization and exploitation of the Web was a foregone conclusion. The only question now is who will own it.
kommentar(er)
| www.flickr.com |
Jag heter Erik Stattin och det här är min blogg. Jag skriver om digital kultur, ungefär. Du får gärna tipsa mig om saker. Kontakta mig på erik.stattin@gmail.com. Jag är mymarkup på Twitter och Delicious.