Jay-Zadie

Förutom att ha en ny roman ute – “NW” – så har Zadie Smith skrivit en längre artikel om Jay-Z i New York Times T Magazine.

He’s not late. He’s dressed like a kid, in cap and jeans, if he said he was 30 you wouldn’t doubt him. (He’s 42.) He’s overwhelmingly familiar, which is of course a function of his fame ­ — rap superstar, husband of Beyoncé, minority owner of the Nets, whose new home, the Barclays Center in Brooklyn, will open this month — but also of the fact he’s been speaking into our ears for so long.

The Bourne Doping

Nu verkar ju det mesta ha bytts för den nya Bourne-filmen (regissör, manusförfattare och Matt Damon) – “The Bourne Legacy” – men det här med den kognitiva dopningen i den verkar onekligen göra det intressant. Från New Yorkers recension (som konstaterar att serien tappat stinget i samband med att Damon inte längre är med; tyvärr är recensionen bakom betalvägg):

Aaron Cross hasn’t been brushed clean like Bourne; on the contrary, he’s been given drugs to enhance his physical and intellectual prowess. If Bourne was twentieth-century man, Cross is twenty-first-century man, a reëngineered human being whose basic nature has been toyed with. Cross has become the ultimate pill freak: he has to keep popping “chems” or he will undergo withdrawal, and then God only knows what will happen to him. […] At times, as Renner shakes and worries, the movie seems, rather absurdly, to be about an addict who needs his next fix.

Män debatterar

Det är lite typiskt manlig tuppfäktning i den här diskussionen mellan Googles Eric Schmidt och riskkapitalisten Peter Thiel, men den är ändå rätt intressant. I synnerhet den här passagen, där Thiel försöker förklara varför USA är mitt uppe i en innovationsstagnation:

I’m Libertarian, I think it’s because the government has outlawed technology. We’re not allowed to develop new drugs with the FDA charging $1.3 billion per new drug. You’re not allowed to fly supersonic jets, because they’re too noisy. You’re not allowed to build nuclear power plants, say nothing of fusion, or thorium, or any of these other new technologies that might really work.

So, I think we’ve basically outlawed everything having to do with the world of stuff, and the only thing you’re allowed to do is in the world of bits. And that’s why we’ve had a lot of progress in computers and finance. Those were the two areas where there was enormous innovation in the last 40 years. It looks like finance is in the process of getting outlawed. So, the only thing left at this point will be computers and if you’re a computer that’s good. And that’s the perspective Google takes, because it thinks of the world of the future ‑‑

Det är tillspetsat så klart, men tanken att reglering och byråkrati har fått immateriella produkter (à la Google, Facebook och Twitter, eller egentligen hela internet-branschen) att blomstra är tankeväckande.

Feltonics

Nicholas Feltons personliga årsrapporter tror jag har nämnts här tidigare. I en föreläsning på Eyeo-konferensen (fler prat därifrån) berättar han om arbetet och tankarna bakom årsrapporterna, som är väl värt att titta och lyssna på, framför allt om de verktyg han använder för att analysera och visualisera personliga data från året som gått. Vad han har skapat är en slags relationsdatabas över livet, och kan ställa SQL-frågor om hur livet har varit.

Han fokuserar på den senaste tvåårs-rapporten, men det som fastnade var en metod från datainsamlingen till en tidigare rapport (2009). Utvalda personer fick bidra med data om hur de uppfattade honom under året (själv-rapportering blir nog skevt). De fick såna här små visitkort, med en unik webbadress på baksidan där de kunde rapportera hur de upplevde Nicholas humör när de träffade honom, något som senare togs med i rapporten:

Felton är till viss del ansvarig för tidslinjen i Facebook, något som han berättar mer om i en intervju i Domus tidigare i år.

Föreläsningen från Eyeo:

Eyeo2012 – Nicholas Felton from Eyeo Festival on Vimeo.

Nordisk blues

Nu har jag inte räknat ut hela texten till “UK Blues” med Sun Kil Moon, men du måste ändå höra Mark Kozeleks livströtta röst i den här underbara låten om livet på turné:

Arrived in Helsinki, tired and sticky
My body hit the bed, I almost fell down ?
Got to the venue, they ink stamped my wrist
The waitress asked me, Mark, […]

Got upon the stage, the sound it was OK, but I struggled like a marlin on a non-lucky day.
Tried a few new songs, they looked at me, like “What”, where’s Katy Song, […], Great Cathedral Park.

Finland, Findland, so many trees, John Denver would be pleased.
Finland, Finland, cold as ice but the waitress she was nice.

Met a Finn after, she was […] , big viking stepped in, big old oaf named Leif.
Went back to my room, alone and I cried, a year to the day, that my […] Katy died.
Left Helsinki then, next stop was our house, a taxi, two airplanes and a fucking shuttle bus.

Denmark, Denmark, everybody’s white, everyone rides bikes
Denmark, Denmark, everyone rides bikes, everybody’s white

[…] Copenhagen, for a concert at a park at 1.30 PM.
Got upon the stage, people gathered round, retro 80s band drowned out my sound.
Went and got my check, went back to my room, feeling suicidal, feeling full of gloom.
Turned on the TV, there was rioting and stuff, as if their city isn’t depressing enough.

London, London, it’s all the rage if you favorite color is gray.
London, London, look right, look left, makes me think of death.

Off to Manchester, then to Bristol, had a show on a boat, it was half-fun.
A guy in the front heckled me all night […]
Went back to my room, more riots on the news, home sick as fuck, got the UK blues.

Bristol, Bristol, cobble-stoned streets, people missing teeth
Bristol, Bristol, is the really what people eat?

Back to London, then to Belfast, had to catch a plane, had to get there fast.
Had to get a room, had to change my clothes, […]
Had to meet some friends, had to take a bath, had to catch a flight, going home at last.

Belfast, Belfast […]

Om du saknar dessa… (del 1)

Även om man har hört de här Bon Iver-låtarna tidigare så är det väl värt att lyssna på den här live-inspelningen från tidigare i år, med Justin Vernon och Sean Carey vid var sin flygel mitt emot varandra, beskåda kommunikationen dem emellan, Vernons rosa mjukis-hoodie och höra Careys fantastiska falsett.

Här är lite annat som kan vara av intresse från maj och juni:

Via Music Like Dirts halvårssammanfattning av den bästa musiken hittar jag fina demos av Fabiana Palladino, bl.a. den här:

Benin City och Barbarossa var också trevliga bekantskaper därifrån.

Offscreen är en hyfsat ny tidskrift om “the human side of websites and apps”. Nummer 2 finns hos välsorterade magasinbutiker, i Stockholm på alltid utmärkta Papercut.

Personal Libraries Library är ett så fint initiativ att man blir alldeles till sig, och ett bibliotek som man gärna skulle besöka om man någon gång var på besök i Portland, Oregon. Man ägnar sig åt att återskapa kända författares, konstnärers och filosofers personliga bibliotek, bok för bok. Titlarna då, inte exemplaren. Man samlar t.ex. på böcker från Italo Calvinos, Jorge Luis Borges, Buckminster Fullers och Yoko Onos bibliotek.

"American Pastoral," by Philip Roth

Underground New York Public Library är minst lika fint, med bilder på folk som läser i New Yorks tunnelbana. Något som mycket väl skulle kunna göras för t-banan i Stockholm. (Mannen på bilden ovan läser Philip Roths “American Pastoral”).

Wonder Object from Mark & Angela Walley on Vimeo.

En fin dokumentär om konstnären och smeden Gary Schott, som gör humoristiska mekaniska objekt, bl.a. eskimo-pussaren.

Handmade Portraits: Brooklyn Watches from Etsy on Vimeo.

När vi ändå håller på, en kortfilm om en urmakare i Brooklyn.

Sommarens Reith-föreläsare på BBC är ekonomihistorikern Niall Ferguson, under rubriken “The Rule of Law and Its Enemies”. Två av fyra avsnitt är sända så här långt. I Reith Lectures-arkivet hittar man alla gångna föreläsningar, med Bertrand Russell som start 1948.

Chirp.io är något slags low-tech-internet-of-things:

Soon you’ll be able to send and receive chirps on your smartphone. Then any device that makes sound, from doorbells to vinyl, will be able to send data.

Jag hoppas verkligen att ljudord får ett genombrott. Kör QuickTime på ohhhhhhhhh.co.uk och prova några av ljud-smilisarna där. Min favorit:

Strelka Press är ett nytt förlag som ger ut små e-böcker (Kindle Singles) om arkitektur och design. Bland annat finns Alexandra Langes essä om arkitektur i Silicon Valley (refererad här tidigare) och en essä av Dan Hill (City of Sound).

Jag vet inte rikigt vad Plan 9-systemet gör, men det underhålls fortfarande av Bell Labs (släpptes ursprungligen 1992) och har ett intressant gränssnitt:

Satellite Eyes är lika enkel som briljant, liksom Prison Map.

Dockan från framtiden

Det låter kanske lite märkligt, men jag beställde en dock från MakieLabs – ett London-baserat företag i alfa-läge, som planerar att sälja actiondockor formgivna av användarna och “utskrivna” med 3D-skrivare. Det är så mycket som är intressant med det här att jag bara kände mig tvungen att beställa en av de hundra förproducerade dockorna. Bara den här grejen är spännande:

MAKIES can’t talk (yet) but the inside is designed to fit a Lilypad Arduino or similar, so if you want to you can try your hand at fitting LEDs, RFIDs and battery packs, voicechips, Bluetooth and Arduino. We’re really hoping you’ll have a go at that. The eyes are moveable if you open up the head and unclip the eye piece. And there’s room in the neck for wires and in the back cavity for batteries.

Dan Catt har sammanfattat några av de viktigaste frågorna, där det här var det som fick mig att fastna för MakieLabs:

When the project started, it was designing for technology that would come into play just in time for when it was needed but not there yet. Maybe businesses just do this all the time and I don’t normally notice? Some businesses are created as new technology (such as selling household 3D printers) but this was for new near future technology. A bit like “let’s start working on this now, and by the time we’ve finished figuring it out the tech we need will have arrived.” (or rather; need at a realistic price point).

Not so much riding the wave, but being totally prepared for the wave even before it comes. That seems pretty smart to me. If I needed to point at a very real cutting edge start-up right now, that was successfully playing in both the digital and physical space it’d have to be this.

Dockan har inte anlänt från framtiden än, men den lär ha landat på Arlanda idag: