En riktig deckare till artikel, om knäckandet av Copiale-koden vid Uppsala universitet bl.a., ockulta okulistsällskap i Tyskland på 1700-talet, Da Vinci-koden möter “computational linguistics”: “They Cracked This 250-Year-Old Code, and Found a Secret Society Inside“.

Man har ju sett bilder på fortstaden Kowloon som den ovan och fascinerats. I det senaste avsnittet av podcasten 99% Invisible får man lära sig mer om den sedan 1993 raderade informella staden, bl.a. att den figurerar i Call of Duty: Black Ops. Lyssna nedan:

Här är förresten trailern till en kommande dokumentär om Torre David, ett övergivet 45-våningshus i Caracas som nu fungerar som informellt boende, av vissa kallad en “vertikal slum”:

De där scenerna på en övergiven industriö som förekommer i Skyfall är ju filmade på den japanska ön Hashima. Det jag inte visste var att filmaren Thomas Nordanstad och konstnären Carl Michael von Hausswolff har gjort en film om ön för några år sedan, som man kan se i sin helhet ovan. Ön har en fascinerande historia, som man bl.a. kan läsa om i en artikel hos ETC och i en från Cabinet Magazine.

Såna här långsiktiga och långdragna projekt gillar jag! Sedan 1908 har Euler-kommissionen ägnat sig åt att ge ut matematikern och universalgeniet Leonhard Eulers verk. De planerade 43 volymerna har vuxit till 74 volymer och är planerat att vara färdigt 2014. (Till detta ska också räknas 11 000 sidor korrespondens). Fascinerande!

(Ovan, omslaget till en seriebok om Euler som gavs ut i samband med 300-årsfirandet av hans födelse).

En parentes från gårdagens länkade artikel om Jacques Derrida (min fetstil):

(Derrida would reject this description of deconstruction, just as he refused to call it a form of critique, or method, or indeed to give it any positive definition at all; to do so would be to give it an identity as susceptible to deconstruction as any other. Deconstruction was, rather, a process that could be revealed as being at work in a text.)

Det där sista är något som Voyou Désœuvré i en essä hos The New Inquiry visar vara fallet med Taylor Swifts låttexter:

“Speak Now” [Spotify-länk] is such a perfectly Derridean title because it exemplifies the link between speech and presence that Derrida sees in phonocentrism: speech, on the phonocentric model, must always happen now, in the present to someone who is present. In this respect, the song lives up to its title, because it tells the story of an act of speech that doesn’t take place, and it tells this story through instances of speech that aren’t happening now. Early in the song, Swift imagines what she will say, and at the end of the song she reports what was said, but the moment of speech itself doesn’t appear in the song.

 

Jag läser egentligen helst poeters brev (t.ex. Paul Celans och Ingeborg Bachmanns brevväxling), romanförfattares dagböcker (kanske Mircea Cărtărescus)…och så biografier över filosofer. En nyutkommen (i alla fall på engelska) biografi över Jacques Derrida recenseras i London Review of Books, men är mer en sammanfattning av Derridas filosofi och viktiga händelser i hans liv, än en faktisk recension.

Lite uppföljning på en tidigare post – “Kortleken” – om “tapable essays“: Tapestry är en app som samlar ett antal essäer i kortleksformat, och dessutom ett verktyg för att skapa sådana själv.

Kerstin Anckers arbetar vid sitt skrivbord på Bonniers konstnärliga avdelning. Foto: Herbert Lindgren, 1960, Stockholms stadsmuseums arkiv. CC: by-nc. [via: Stockholms typografiska gille]

 

Remember that November is National It’s Okay To Have Tons of Unread Bookmarks Even if They’re Not Tagged And Are Piling Up Month. Hooray!

— Pinboard (@Pinboard) November 3, 2012