Jag försöker läsa en text av Anna Kornbluh – ett utdrag från hennes bok Immediacy, or, The Style of Too Late Capitalism – och jag märker att jag börjar kämpa med att förstå. Det är ett makalöst krångligt språk, men jag är samtidigt inte säker på att det inte behöver vara det (dubbel negation, jag vet). Här är ett random utdrag som ger ett smakprov:
In metabolizing the authentication of situated knowing, the elevation of personal experience, the suspicion of grand narratives, the transposition of politics into ethos, and the promotion of auto-ethnography across disciplines, Harcourt consummates his enterprise: to empty out the speculative, convocative, and generalizing dimensions of critique. He then arrives at rationalized auto-manifestation as the new immediacy style of theory—or rather, of anti-theory.
Anna Kornbluh, “Against Anti-theory”, e-flux Notes, 9 februari 2024.
Det går ju uppenbarligen att läsa Immediacy och fokusera på dessa sakinnehåll och argumentationslinje(r), vare sig de(t) håller eller inte, vilket Grace Byron gör hos LARB.