Den kunskap som stiger ur bildatlasen möter oss genom innötning, precis som när man övar sin känslighet för historiska förlopp och samband genom att ständigt etablera dem. Man står med bildatlasen inför en visuell väv, en konsthistorisk exposé som fokuserar på den enskilda bilden och dess relation till bilderna invid. På ett ögonblick ser man samband som skulle tagit lång tid att läsa sig till. Warburg utmanar den för kulturvetenskaperna så viktiga kronologin. Den väger ingenting jämte de antydda sammanhangen, anomalierna, detaljerna. Med sina montage dirigerar Warburg det förflutna, och likt en poet upprättar han analogier och korrespondenser som får oss att se nytt. Han frilägger människans arketyper.

Warburg låter oss se konsten med nya ögon | Magnus Halldin | SvD