Ospeciella människor

Jag har börjat läsa en bok av psykoanalytikern Adam Phillips - Missing Out: In Praise of the Unlived Life - efter att ha läst en profilartikel om honom i The New Yorker (tyvärr bakom betalmur). Jag får nog lov att återkomma till den, men här är ett kort citat från inledningen:

So it is worth wondering what the need to be special prevents us seeing about ourselves – other, that is, than the unfailing transience of our lives; what the need to be special stops us from being. This, essentially, is the question psychoanalysis was invented to address: what kind of pleasures can sustain a creature that is nothing special?