Sommarfundering

Sommarfundering

(Real Gabinete Portugues De Leitura, i Rio De Janeiro, Brasilien. Från här.)

Ett inlägg av Michael Nielsen om hur den vetenskapliga förlagsbranschen är dödsdömd (på samma sätt som en del menar att t.ex. tidningsbranschen är) om den inte ställer om och blir teknologi-driven, får en att fundera på sin egen profession och ens roll i det hela.

My claim is that in ten to twenty years, scientific publishers will be technology companies. By this, I don't just mean that they'll be heavy users of technology, or employ a large IT staff. I mean they'll be technology-driven companies in a similar way to, say, Google or Apple. That is, their foundation will be technological innovation, and most key decision-makers will be people with deep technological expertise. Those publishers that don't become technology driven will die off.

Trots ett stort IT-intresse, så reagerar jag med magen och tänker att \"så här lätt är det väl ändå inte\", och att det handlar om naiv teknocentrism. Humanistmagen knorrar liksom. Men så provar jag att säga: \"Om inte vår bransch (biblioteken, kanske specifikt såna som har med högre utbildning att göra) bestämmer sig för att radikalt vända sig i en teknisk riktining så kommer de att bli fullständigt irrelevanta\". ...och det är rätt befriande. Detta trots att jobbar med högst otraditionella bibliotekssysslor, på ett bibliotek som verkligen anammat ny teknologi.

Man börjar tänka i nya banor, kring hur biblioteken bör organisera sig på nya sätt, på vilka utbildningar som är relevanta (sorry biblioteks- och informationsvetenskap, för lite fokus på Objective-C), på hur man ska rekrytera relevant kompetens (\"vändningen\" inom biblioteksvärlden mot pedgogik och lärande är en anpassning till existerande personals kunskaper, inte nödvändigtvis till vad som behövs i framtiden), en ny fräsch syn på innovation (som lyftes fram bra i SUHFs biblioteksframsspanargruppsrapport (PDF), vilket typ av ledarskap som behövs, osv, osv. Framför allt har man inga konkreta förslag.

Jag skulle själv förmodligen vara utan jobb.

(Superdatorn MareNostrum på Universitat Politècnica de Catalunya, i Barcelona, Spanien. Från här).

Nielsen nämner några typer av tjänster som förlagsbranschen borde fokusera på (och till viss del redan gör), men jag tänker mig att det lika gärna kunde vara min \"bransch\" (i synnerhet om man vill ta tillbaka lite kommando från leverantörer av IT-lösningar, som Jonathan Rochkind menar att biblioteken bör göra): rekommendationstjänster, bättre sökmotorer för vetenskap, verktyg för kollaboration, sociala medier och ett engagemang i den semantiska webben.      

(Man kan läsa JISC- och Demos-rapporten \"The Edgeless University\" om man vill, för att få ett lite större (och engelskt) perspektiv. (Trots att några av de bästa universiteten finns i Storbritannien, så riskerar man att hamna efter om man inte anammar ny teknologi, menar man).)

Uppdatering: jag kollar in About-sidan för New York Public Library:s NYPL Labs-blogg för att se vilka som är med i deras \"Digital Experience Group\", och räknar till 23 personer, med bl.a. följande titlar: \"user experience designer\" (2 st.), \"digital producer\" (7 st.), \"senior web developer\", \"Java consultant\", \"Director of Digital Strategy and Scholarship\", \" Oracle consultant\", \"applications developer\" (2 st.), \"data programmer\" (2 st.), \"user analyst\", \"a/v producer\", \"metadata coordinator\",