OREally?!

Det kan vara värt att hålla lite koll på den framväxande standarden Object Reuse and Exchange, eller ORE som den heter i folkmun. Det har precis släppts en publik "beta" av specifikationen som Open Archives Initiative står bakom.

Även om den är framtagen för vetenskaplig publicering, som ett sätt att aggregera digitala objekt utspridda på nätet (data från ett håll, visualingersverktyg från ett annat håll och cellbilder från ett tredje t.ex.) till nya enheter, så kan den nog tänkas bli användbar för att skapa aggregat av generella samlingar av nätsaker, t.ex. ett blogginlägg med tillhörande bilder, filmer, kommentarer, länkar, osv. Allt på ett maskinläsbart sätt och med en dash Semantic Web på alltihop. En standard för att hålla ihop alla decentraliserade grejer, helt enkelt.

I centrum står det som kallas för Resource Maps, som mer eller mindre är ett sorts Atom-flöde (eller XML/RDF, eller RDFa) på meta-nivå, som talar om vilka de ingående delarna är (tänk t.ex. artiklarna i ett nummer av en tidskrift) och vad relationen mellan dessa är.

Vad är poängen med att aggregera saker? Man har några exempel:

• Crawler-based search engines could use such descriptions to index information and provide search results sets at the granularity of the aggregations rather than their individual parts.
  
  
• Browsers could leverage them to provide users with navigation aids for the aggregated resources, in the same manner that machine-readable site maps provide navigation clues for crawlers.
  
  
• Systems that mine and analyze networked information for citation analysis/bibliometrics could achieve better accuracy with knowledge of aggregation structure contained in these descriptions.

Det finns en väldigt lång "Primer" till ORE som du kan läsa för att förstå bättre.