Fantasy-författaren Silvia Hartmann (aka Nick StarFields) fick nog en större publik än väntat när The Guardian skrev om hennes experiment att skriva sin nästa bok öppet i Google Docs, där vem som helst kan se henne komponera sitt verk. Även om just det här exemplet inte var så intressant (för mig), så gillar jag idéen: att göra saker som kanske är höljda i kreativitetens dunkel öppet och genomskinligt. (Detta gjorde för övrigt författaren Will Self för 12 år sedan, och det finns säkert fler exempel som jag inte kommer på nu).
Programmering, kodande, är ju också ganska privat och ogenomträngligt (även om initiativ som som Code Year försökt göra programmering populärt, och open source-utveckling generellt så klart, men det riktar sig mer till de redan invigda). Något som får mig att tänka på James Bridles “performance”, där han under en vecka i somras satt och “kodade i offentligheten”. Syftet var att lyfta fram kodande som arbete.
If you go into a carpentry workshop, you’ll see sawdust on the floor. Work is being done here. You may not understand the work, that’s OK, you’re not a carpenter and you don’t have to be, but you get the sense that something is being done, a skill is being exercised, a craft is being performed. […]
This is a problem when we come to contemporary, technological skills. It is a problem for the workers, because their work, their skill, their craft (and we will need to parse these words carefully), are not valued and appreciated in the way traditional work is, leading to both exploitation and argument on the one hand (‘why should I pay that?’, ‘why isn’t it finished yet?’), and a technological quasi-priesthood on the other, which does nobody any good.
Man kan se lite av det i filmen nedan:
Work is being done here from Anne Holiday on Vimeo.