Funderar på hur en kan upprätthålla en hållbar mediadiet. Jag skulle vilja säga att min strategi under en ganska lång tid har varit glupsk. Det vill säga öppna spjäll, följa mycket och många, filtrera och sålla, hitta mönster, spara och dela. Visst är det tidskrävande och till viss del stressande för det kognitiva systemet. Fast jag ser samtidigt inte att det finns någon väg tillbaka eller ur detta: givet takten i “utgivning” och spridning och den svaga redaktionella kontroll och märkliga incitamensstruktur som det moderna medielandskapet har, så går det bara inte att förlita sig på ett alltför begränsat antal “trovärdiga” eller “kvalitativa” utlopp. Och om en sedan tänker på det mer algoritmiskt rekommenderande flödet så tänker jag att man behöver medvetet svämma över floden av innehåll för att inte hamna i destruktiva förstärkningsloopar. Jag tänker att det finns en övre gräns för hur många jag följer, över vilken algoritmen sätts ur spel och mitt flöde mer kan få fritt utlopp.